fredag 13 april 2018

Den hemlösa fick lägenhet

Nu ska jag svänga mig i de akademiska lianerna.
Kanske blir det mer häng än sväng.
Trots att min akademia är utan någon särskilt hög faktor.
Några poäng har jag dock skrapat ihop. 
Om jag förstått rätt så är det uppsatsskrivandet, en avhandling rent av med opponering och godkänt sådan ett nålsöga. För att träda in i akademins förunderliga värld.
Den er i mina ögon exakt lika förunderlig som världen utanför.

Den sortens uppsatser har ett visst utformande, ett visst syfte och är en smula strängt hållen.
Nog fick jag med det, men efter några försök så gav jag upp. 
Typen som jag tillhör "dör lite grann" när mitt inre inte lever för det jag skriver. 
Jag gick miste om dåtidens 5 poäng vilket inte har haft betydelse alls i mitt liv.

Är nog därför som jag skriver inlägg bättre än en uppsats.
Hoppsan, här smög sig in lite självbeundran också.
En akademisk uppsats är disciplinär och bygger på vetenskap som ska ses beprövad eller beprövas.
Det där undrar jag på, fast jag är för det beprövade också.
Men innan det blir beprövad så måste det ju prövas. Ingen svår devis att pränta ner, det behövs icke akademia för det påståendet.

Jag har tänkt på att om alla var akademiker  hur skulle då världen se ut?
Eller om alla var icke akademiker.
Skulle det ens gå med tanke på att mänsklighetens väsen är så olika av födsel och möjligen ohejdad vana?

En gång för många år sedan var jag på en föreläsning inom mitt yrke som undersköterska i vården.
En akademiker, i förhållandevis hög ålder lade fram något viktigt och bra.
En deltagare behövde bryta upp med orden:
- Jag har ett arbete att sköta!
- Det har jag också, svarade akademikern.

Vår litenhet eller vår storhet är oss människor till såväl gagn som ogagn.

Ja, det är den uppkomna fejden kring Svenska Akademin som gett mig dessa reflektioner -
Det är spännande att leva och se hur det går.

Såg ni förresten inslaget på SVT om den hemlösa pensionären som klarade nätterna under vinterhalvåret genom att åka buss och tåg?
Han har fått lägenhet nu!

En man vars liv varit som vanligt tills han skilde sig och annan motgång tog vid.
Utan skyddsnät.

Det ena utesluter inte den andra, tänker jag och får syn på dammråttorna som flyger omkring fast jag sitter stilla.

Hå hå jaja.



Livslinjers reflektioner med filosofiska dropp

Copyright Husfrun i residenset

14 kommentarer:

  1. Den som lever får se. Förmodligen är det bra med lite kaos ibland, även om folk ramlar av akademiska stolar eller stiger upp själva och går ut. Frisk luft är nödvändig och förändring på det.
    Jag är glad att mannen utan bostad har fått bostad. Jag såg programmet och försökte tänka mig in i hur det skulle vara att åka buss och tåg nätterna igenom för att ha tak över huvudet och lite grann värme. Skönt att det ordnade sig för honom. Nu återstår alla andra hemlösas situation att fixa. Livet går inte alltid på räls.
    Tack för dina filosoferingar!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ramlar av eller stiger upp osjälva ch går ut - ja, där satte du huvet på spiken :-)
      Och visst är det lite osnällt av oss som slänger ut en övernattande sovgäst ur portuppgången. Livet går inte alltid på räls, det spårar ur. Kaos o Kris leder oss in på nya spår. Tack för kommentaren <3

      Radera
  2. Hej, jag såg också programmet om de hemlösa och förfäras över att en del av dem blivit inbilska i att tro att om bara invandrare inte fanns så skulle de ha ett hem. Att ställa grupp mot grupp är aldrig lyckat. Själv skulle jag inte ha ett öre mer i sjukpension om vi inte hade räddat flyktingar, det är jag helt övertygad om. Det handlar alltid om prioriteringar och om att höras och synas för att få förändring och hjälp. Jag tycker det är bra att de hemlösas situation belyses så att man tar krafttag för att hjälpa dem. Men jag lider när jag förstår att det sitter en massa nya sverigedemokrater på bussarna om nätterna...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Belysning är nödvändigt bra :-) av flera/alla situationer i vårt samhälle. När jag läser din kommentar förstår jag att jag nog inte fick med mig allt som framkom i det programmet. Tack för besöket och för kommentaren från dig Paula :-)

      Radera
  3. Jag tror att vi alla behövs, oavsett om vi är akademiker eller inte. Alla vill inte läsa på högskolan och det behövs verkligen duktiga hantverkare i vårt land.

    Jag såg inte inslaget men glädjande att han har fått lägenhet. Ingen borde sakna bostad i ett land som Sverige. Egentligen...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Javisst behövs alla i ett samhälle om än motsättningat - det gör att vi växer om vi har ett öppet sinnelag. Hantverkare i synnerhet :-)Egentligen borde ingen sakna bostad ...Trevlig helg o tack för kommentaren.
      Kram

      Radera
  4. Omdiskuterat, det där med akademiker. Kommer ihåg när vi gamla duktiga handläggare skulle bytas ut mot färska akademiker som inte kunde något om detta specialämne som vi hade på våra fem fingrar. För, de kunde ju lära sig snabbt, utan erfarenhet. Det kändes surt.

    Nya tider har stundat och tankar har vänts och omprövats. Vi behövs alla.
    Jag såg programmet om hemlösa och den som äntligen fått ett eget hem. Många tankar där, efter det som jag såg i Chicago också.
    God fredag på dig och varm kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi är flera som varit med om den förändringen jaa ...
      Nya tider har stundat och stunder så länge vi lever tror jag och naturligtvis behövs alla. En res ger vidgade vyer på flera områden :-)
      God fredag och varm kram til dig!

      Radera
  5. Förändringens vindar råder lite här och där och vad gäller den mer litterära akademiska svängen i Akademien så kunde det gärna blåsa lite hårdare så att fler "dagisgubbar" försvann. Och inte är man liksom bättre bara för att man avlagt x antal år i studier. Vad gäller produktivt arbete skulle nog inte mycket producerats.
    Jag tror ju att vi alla behövs i samhället men ibland verkar några ha en övertro på sig själva.
    Såg programmet och har läst om den hemlöse mannan och jsut i storstäderna är ju detta med att inte ha bostad så mycket mer vanligt än i trakter där det finns bostäder. Fint att det löste sig här, men det finns många liknande fall.
    Stor kram och många tankar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Förändringen som hela tiden pågår om än det ser ut att vara stillestånd - som i Svenska Akademien, i fackorganisationer, ja, i stort sett överallt. Alla behövs de med examen och de utan, vi får fylla ut/komplettera varan :-) Hemlösa finns också i mindre städer, mörkertalet är tydligen stort i förhållande till befolkningsantal och bostadsmöjligheter, men också det faktum att de inte har råd att bo, och inte alla beviljas omsorgsstöd från det sociala. "Dagisgubbar" ska jag filosofera mer över:-)
      Tack för det uppslaget och för kommentaren Ditte!
      Stor kram!

      Radera
  6. Akademisk utbildning är nog bra, men utan "vanliga" människor som vill arbeta med kroppen i stället för knoppen - eller människor med hjärtat på rätta stället och med känsla för både människor, djur och natur skulle de inte fungera ...
    Svenska Akademin ... en fin gammal institution som verkar lite omodern. Kanske bör inte ledamöterna sitta på livstid längre - tror de behöver få in lite nytt blod där!
    Såg inslaget om den hemlösa pensionären och gläder mig åt att han fått en egen bostad. En baksida i glädjen är att se att många hemlösa verkar vilja skylla på invandrarna i deras egna hemlösa vardag och peppar varandra att rösta på SD - verkligen en skrämmande framtid om de får större makt.
    Önskar dig en fin helg Tove!
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, vi behövs alla! Det är ju kryddan i livet det att vi är olika.
      Lite utbyte av stadgar med mera är på plats i Svenska Akademien :-)
      Förstår även på din kommentar att jag nog inte fick med mig allt i programmet om hemlösa och hur de peppar varann kring det politiska och flyktninghat. Å andra sidan har vi människor som har hem också i denna gruppen från flera grupper i vårt samhälle.
      Tack för besöket Anki och för kommentaren!
      Fin helg till dig med!
      Kram
      Kram

      Radera
  7. Precis vad jag brukar säga till mina elever, fast med andra ord...jag brukar uttrycka det som att - Det skulle vara sjukt trist om alla var lika, det som gör var och en av oss unika är just att vi inte är lika.

    Men visst undrar man kring prioriteringar i samhället när människor plötsligt hamnar utan skyddsnät och blir hemlösa.

    När det gäller vår kära Akademi så gör det hela mig bedrövad och kring det vet jag inte vad jag ska säga...

    Jag vet dock att jag önskar dig en toppenfin helg!
    Kram Christina

    SvaraRadera
  8. Såg din kommentar först nu; javisst vill vi ha olikheten i oss och med oss och bland oss.
    Tack för besöket Christina.
    Önskar dig en finfin helg.
    Kram

    SvaraRadera

Ha alltid oskrivna blad - en sida i Livsboken

Varannan sida är den motsatta sidan. Alltid två sidor av samma sak. Om sidorna inte räcker till så spara en. Sidantalet saknar betydelse....