fredag 17 februari 2017

Nyfiken - veckans rubrik

Anki har gett oss veckans rubrik  nyfiken!
Hela veckan har jag  gått  med nyfiken i mitt huvud. Jag har betraktat mina medmänniskor och skådat inom mig själv om fenomenet.
Skrivklådan river
så jag skriver
fast det inte var tänkt så
se bara så det kan gå.

Så spännande det blev, höjden av nyfikenhet är när den leder till mer nyfikenhet.
Alltså nyfiken på nyfiken :-)
Nu kom mina gömmor gott med, jag har ned- och antecknad, fann en hel mapp ....
Nyfikenheten är motorn i vår utveckling. Ledbanden i knäna samarbetar med hjärnan och vi tar oss fram, hittar jag på en knappt läsbar hopskrynklad lapp.

Nyfikenhet är en psykisk egenskap som ger impuls till utforskande och leder till inlärning. Den inre viljan att veta. Således är inte nyfikenheten i sig ett ett beteende.
Hm ....
Nyfikenheten mynnar ut i en process som inleds med information och på så sätt skaffar en sig nya kunskaper.
Jeg er rett og slett nysgjerrig! Jag är rakt av nyfiken.
På vad? Men snälla ni - på livet förstås!
På alla människor och det som vi alla är en del av. Vetenskapen, språket, livet före mig.
Ohejdat?
Om en inte frågar får en inget veta. Det är inte sant, iallafall inte helt sant. En del människor är så upplysande i sin framfärd så en får allt en önskar och lite till. Som en öppen bok.
Hur vet jag det?
Om du är en smula nyfiken så fråga i kommentaren :-)
Så är vi där igen - mötet mellan människor.
"Alla möten borde vara så", säger Hjalmar Gullberg, som levde1898 - 1961, "om att byta ett ord eller två gjorde det lätt att gå"
Nyfikenhetsvägen tänker jag.
En variant av nyfikenhet är den som inte drivs av den intresserade varmhjärtade omtanke och längtan efter nya insikter;
Den som gräver och frågar, en negativ variant av nyfikenhten -  för att få veta och ha något att fara vidare med - för skadeglädjens skull kanske? Eller i brist på att ha samtalsämnen må hända. Dold ligger nog en rädsla att prata om sig själv kanske.

Onyfikenhet kan leda en in i stagnation. Den ska en tillåta sig i vilande syfte. Men inte för länge.
Övernyfikenheten har jag redan redogjort för här ovan.
Lagomnyfikenheten borde  vara måttet, men det är inte så roligt  gå runt hela tiden och vara lagom. Nyfikenheten varierar ju.
Finns det en etisk sida inom nyfikenheten, en sund moral som vägleder? Något åt det impulskontrollerande hållet?
God och sund nyfikenhet som leder en vidare. Eller varför inte få en repris med en vidgad vy?
Utsikter-att-få insikter-nyfikenheten är en stimulerande tanke.
Omsätter en den i verkligheten, då går det i marschtakt  över stock och sten ... slutar med ett adagio av skönnjut.
Nyfikenheten är nog en färskvara ...
En del av kommunikationen.
Är nyfikenheten en känsla?
Nja - ej

Albert Einstein,  f.1879 - d.1955, har sagt:
"Det är ett mirakel att nyfikenheten kan överleva dagens utbildning"
Det sagda då står sig gott nu.

Nyfiken på vad du ser?
Övriga skrivare hittar du till höger i menyn.

22 kommentarer:

  1. Oj! Det var mycket att ta till sig av nyfikenhet. Jag får nog läsa inlägget en gång till. Själv har jag inte ens börjat fundera över ämnet. Det är klart att jag undrar över vad det kan vara i vasen. En blomma?
    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Att bli läst två gånger, jag tackar för det :-)
      Vad om finns i vasen kommer i nästa rubrik.
      Kram

      Radera
  2. Ledbanden som samarbetar med hjärnan, nyfiken på livet, allt skriver jag under. När nyfikenheten dör, dör själen, människan. Tror jag. Du lever sanneligen, nyfiken-Tove!
    säger Nyfiken-Karin som är tillbaka på banan, i alla fall nästan, lite efter och lite bakom

    SvaraRadera
    Svar
    1. Två levande nyfikna! Nyfikensystrar :-)
      Nyfikenheten håller själen vid liv.
      Fint du är tillbaka, lite efter och lite bakom - så himla käckt!
      Kram

      Radera
  3. Så många kloka funderingar om nyfiken. Att vara nyfiken är lite att bry sig om andra också och jag tycker nog att vi alla borde vara lite mer nyfikna på våra medmänniskor. Nyfikenheten på olika teoretiska saker gör kanske inte alltid att man blir så klok, men man får veta något som man inte visste innan, och det är mycket värt. Kram och ha en trevlig helg.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst är nyfikenheten att bry sig om andra också.
      Du skriver det så bra!
      Kram och fin söndag!

      Radera
  4. Einstein visste nog vad han sa, han kanske inte kunde klämma in sig i skolsystemet han heller! Han kanske var för nyfiken helt enkelt! Och jaaa, jag vickar och vrider på huvudet som om det skulle hjälpa mig att se vad det röda är. Jag stannar innanför boxen och säger blomma...

    SvaraRadera
    Svar
    1. :-)Einstein ja ...
      Så blev det huvudgympa för dig :-)I nästa rubrikskriv kommer svaret på vad bilden föreställer.
      Kram

      Radera
  5. Helt underbara tankar om nyfikenhet och du sätter orden så bra på de tankar du har.
    Nyfikenheten ser jag som en gåva och jag hoppas jag aldrig ska sluta vara nyfiken och då menar jag i ett större sammanhang, nyfikenheten på livet, det som händer och på andra människor och platser. Dock inte i detaljnivå.
    Jag tror jag kommer att ha en fråga på läppen när min sista stund är kommen och ibland är det frågan och funderingarna som är det viktigaste.
    Storkram kära "söstra mi".

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så bra skrivet om detaljnivån, antar att du kanske tänker på att vara nyfiken för egen vinning och sprida vidare? Du är sinnebilden för den goda nyfikenheten du Ditte "söstra".
      Stor kram!

      Radera
  6. Ja, var hade vi varit idag utan nyfikenhet?
    Men ordet ger både positiva och negativa vibbar. Man kan var nyfiken på olika sätt.
    Jag har umgåtts med barnbarn och tänker direkt på Nicke nyfiken.
    Ha en fin helg!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Då hade det vara platta länder befolkade av platta innevånare :-)
      Nicke nyfiken passar så bra med barnbarnen Lena!
      Fin söndag!

      Radera
  7. Nyfikenheten är en drivkraft som för oss vidare ... vidare i livet, vidare i sökandet...
    Härligt inlägg som alltid!
    Hm ... Fin bild, men vad ser jag? Har nu tittat och tittat, men kan inte komma på vad det är ... är det så enkelt som en blomma?
    Önskar dig en fin dag!
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack rara Anki!
      Ja, vad ser du på bilden, det får du veta nästa rubrik :-)
      Bästa söndagen till dig!
      Kram

      Radera
  8. Nyfikenhetsvägen- det ordet gillar jag! Att vara nyfiken är en fin egenskap, tänker jag....om man är nyfiken på rätt saker vill säga.

    Ha en nyfiken fin söndag!
    Kram Christina

    SvaraRadera
  9. Det är en fin väg, den rymmer mycket den vägen, du går nog också
    ständigt på den du Christina :-)
    Nyfikenkram på söndag!

    SvaraRadera
  10. Och nysgjerrig på norsk! Jag blev förstås nyfiken på etymologin och hittade att det hetat "nygirig" en gång i tiden på svenska. "Begiven på nyheter".

    SvaraRadera
  11. Så roligt och fyndigt du skrivit!
    Ja, hur skulle vi har varit utan alla nyfikna vetenskapsmän och andra. Kanske fortfarande varit stenåldersmänniskor?
    Hälsningar
    Birgitta

    SvaraRadera
  12. Tack Birgitta! Jo, vi hade varit kvar på stenåldern :-)

    SvaraRadera
  13. Hej, utförligt och fint utforskat om nyfikenhet. Just som jag tycker jag hört det mesta börjar jag fundera, varför gillar jag inte onyfikna människor? Såna som inte bryr sig om varken ditten eller datten, rycker bara på axlarna, jaja, sån är världen, inget att göra åt. Som inte blir entusiasmerade, exalterade, upplivade, av någonting man kommer med. Som inte vill vidareutveckla resonemang, inte ens på en lagom låg nivå. Jag kan erkänna att jag tycker det känns suspekt, man blir ignorant rentav om man inte visar någon nyfikenhet. Varför skulle jag göra så när jag gjort si i hela mitt liv...så menar jag om du fattar...
    Lagom nyfiken kan jag tack o lov aldrig bli, det är ju en helt svensk uppfinning detta lagom, så jag lutar mig tillbaka, byter tillbaka passet till finskt och visar fram lite sisu, det har ju vi nyfikna...

    SvaraRadera
  14. Jaa, du Paula; I den o- och icke nyfikna världen finn det ju också några. Jag tror jag fattar din tanke. Hur som så gjorde du mig nyfiken på sisu :-)
    Jag har lärt mig uppskatta lagom, ibland i vissa sammanhang tycker jag det är ok då och då. Norskans akkurat passe gillar jag också då och då. Som du vet det beror på ...

    SvaraRadera

Vad ska tavlan heta?

Första när jag målade så förekom inga titlar. Jag tyckte det var onödigt. Så gick jag mer och mer på utställningar och fick till mig at...