söndag 7 september 2014

Septembervernisage


Jag har öppnat min sensommarateljé  på terrassen för andra dagen  i rad ... solen lyser ju och varmen värmer.

Målarglädjen överstiger hindret att jag faktisk inte kan på riktigt -







Denna målade jag igår. . jag skvätte och knivade  och duttade på svart uppspänd duk.
Signaturen hamnade  som jag först tänkt, men  ... jag har inte bestämt mig än ....
I går fanns inte någon titel, men jag började läsa Marianne Fredrikssons "Paradisets barn" som börjar med Eva bok.
Innan insomnandet så lättade jag på trycket. Det var då jag såg det:
Ormen i paradiset.










Nej, det blev mindre orm här .... eller ....











"Fyra hängare"

Målade för en tid sedan

Detta var den första jag gjorde
                           Dagens; när jag nu ser den  så ser jag ju ansiktet som formas också


Blå dröm













                                           










10 kommentarer:

  1. Finns det något bättre än att få skapa?!?! Oavsett om det är ord eller bild så flyter man bort och bara ÄR. Intressant med klänningen och att se hur det brinner under den. Är individen borta och en ny skapande individ föds *fint* /kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Individen är både borta och där med den nya individen .. tror jag! Kram

      Radera
  2. Tycker om Ormen... Det blir bättre om den står upp. Men du vet väl bäst hur den ska hängas.

    SvaraRadera
  3. Jättetack för synpunkten. Signaturen kommer att bli ett rött äpple, så får ormen komma till sin rätt - så absolut.

    SvaraRadera
  4. Så roligt att gå på vernisage hos dig. Balkongen är perfekt så här när värmen kom tillbaka. Tycker mycket om klädhängarna med unika klänningar och tavlan med ormen var spännande. Ha en fin vecka och kramen :)

    SvaraRadera
  5. Tack goa du! Unika var ett bra ord for klänningarna ;) Ha det bra du med kram :)

    SvaraRadera
  6. Härliga tavlor och helt unika!
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Oj då .. sagt av en som kan ... tack! Kram :)

      Radera
  7. Ja, de är du, liksom, fastän jag inte känner dig riktigt så känns det så i alla fall.
    Måla längtar jag efter att göra...men det får bli en längtan tillsvidare. Färgen, penslarna, paletten och pappret finns men inte lugnet och tiden. Ännu:)

    SvaraRadera
  8. Joo, de är nog jag. :) ... det är mycket kreativitet i mitt nuvarande liv ... Du kommer säkert att måla när lugnet och tiden kommer!

    SvaraRadera

En kommentar är alltid fint å få - tack för besöket :-)

Veckans rubrik - Full stopp

Full stopp - minns så väl min norska körlärare i Oslo då jag innan flytt till Sverige för så många år sedan övningskörde för mitt körkor. ...