söndag 18 november 2018

Damen på tur utomhus



I går lördag drog jag i väg på cykel, drygt en mil blev det och därtill en gångrunda i skogen som mäter 2. 5 km.


 Ta kraft från marken, den delar så frikostigt åt oss 

Livet är ljuvligt då hjulen rullar och jag får känsla av spänstens glädje.
Efter en lat sommar, då det var för varmt har jag under hösten åter fått upp flåset. 
I sanningens namn ska sägas att jag under våren också slarvade, ni vet flyttpacket tog min tid.
Jag & min kropp mår bra, astman tackar och bugar och med Bricanylens hjälp kan jag utmana flåset i uppförsbackarna.
Tyvärr har jag andfåddhet också på platta sträckor numera, men det går an.  Men den blir sämre om jag inte rör på mig. Det går icke an! 
Dessutom har min själ och jag ett avtal, ni vet rörelsernas ABC för sinnlighetens inspiration. Hur många mil har jag inte avverkat för att det är gött!! Långt innan astman dök upp.
Vad som kan krångla med cyklandet är att jag vägrar växel, här ska trampas, benkraft de luxe.
Jag har den nu, men inte armkraften  i höger handled som jag bröt för fyra år sedan. Den vägrar hålla i styret alla uppförsbackarna med värk som följd efteråt. 
Ståtrampet är för mig max känsla, det är det inte handleden pallar.
Jävla handled. 
Men jag vet att allt kunde vara så mycket värre!
Så då hoppar jag galant av, tränar in några trix så det ska se läckert ut ... hihi.
Inte vill mina knän trixa precis :-)
Synd att ljuga, jag har häcken full eftersom balansen är vad den är .... men den kan också tränas ...

Även i dag tog jag en runda. Till fots. Idag lyste solen dessutom.
Så glada folk blir då lysen solar på oss med sina strålar.


Copyright Husfrun i residenset

26 kommentarer:

  1. Man får så mycket ny energi av att vara utomhus oavsett om man går eller cyklar. Mina vrister fixade inte cykeltramp mer, inte heller min dåliga balans. Men gå kan jag, så jag införskaffade en stegräknare bara för att peppa mig själv. Några mil blir det rakt inte men jag är ändå utomhus ett par timmar varje dag och i bästa fall når jag målet på 10.000 steg. Trist att du har astma, o att den kommit nu på senare tid. Mitt barnbarn som nu är 18 har haft en sjuhelsikes astma som barn, vet inte hur många ambulansresor det blev till akuten. Så himla otäckt när man inte kan andas. Har testat hur det känns, andats genom sugrör, helt omöjligt! Då är paniken nära! Ha en fin ny cykeltrampsvecka

    SvaraRadera
    Svar
    1. Utomhuskontot fylls på,det blir bra ränta också när en är ute :-)
      Självpeppsmetoden stegräknare gör troligen susen har jag förstått.
      En får finna sin metod så som du gör!
      Astma hade båda mina barnbarn, men det har i stort sätt växt bort.
      Min astma regleras fint av mediciner, när jag blir förkyld blir det bekymmer för mig, ta in dubbla doser, ibland kortisontabletter och ibland besök akut.
      Andningen är ju vårt liv.
      Tramphälsning :-)

      Radera
  2. Nej, astma är inte kul. Jag vet inte, då jag slipper det eländet, tack och lov. Men tror mig ana i alla fall.

    Att cykla är ljuvligt när kroppen är med. Tror du kan träna upp balansen ganska bra, men så var det där med handleden :-( Jaja, du får kämpa på med det du kan... promenader är inte fy skam. Gym finns också om snön blir för djup. Rörelser är superviktigt, desto viktigare, desto äldre vi blir, förmodar jag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Testade gym ett par år, men det är inget för mig, jag blev bara stressad av tempot och musiken. Så jag gymmar hemma i min egen takt som komplement, det glider fint :-)
      Och snön har sin utmaning men inte ett hinder egentligen :-)

      Radera
  3. Fint att du ger dig ut med din cykel och att andas in och ut i naturen ger en styrka. Att trampa likaså. Men astman begränsar och vem vill vara begränsad. Inte du och inte jag. Men vi har våra knep att tygla den. Trist med din handled, den är svårare att få bukt med. Men krafterna kommer efter hand. Som ett brev på posten. Nåja, en del kommer ju inte fram numer. Men som brev förr levererades.
    Kroppen är vårt redskap och sviktar den så sviktar vi också. I alla fall känner jag det så. Och vill göra något åt det.
    Stor kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hi hi som ett brev på posten om posten kommer :-) Kroppen är vårt redskap, så sant. För astman har jag bra medicinering nu så det går bra, och dubblar då jag blir förkyld och så finns ju som sagt akuten då det blir akut.
      Knepen och motivationen gör mycket så en tar sig ut.
      Ja, vi kämpar på söstra mi!
      Stor kram!

      Radera
  4. Härliga bilder från moder natur! Du är en klok kvinna som är ute och rör på både cykeln och dig själv! Det mår ni båda bra av! Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ha ha cykeln måste ju också röra på sig så den inte står där o rostar och däcken spricker :-) Så sant!
      Inte jag heller rostar :-)
      Kram

      Radera
  5. Så härligt att läsa att du ger dig ut på cykelturer! Jag har en cykel som mest bara står ... måste nog bli ändring på det! Astma är inte någon trevlig sjukdom - själv har jag klarat mig, men min mor hade - hon hade både astma och KOL ... ingen bra kombination.
    Ha det gott!
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jajamen min kropp rör på sig :-)och cykeln med!
      Gott och nödvändigt.
      Astma och KOL hade min mamma också, det blev hennes dödsorsak. Två av mina syskon har det också. Så en får se om sig, tack för peppet Anki!
      Kram

      Radera
  6. Jag har varit med dig på cykeln, stått och trampat, svurit över handleden, försökt knixa till ett galant och smidigt avhopp osv. Du är för härlig Tove! Så bra beskrivning på hur det är när man har sina krämpor men ändå inte ger sig tack och lov. För utan träning går det raka vägen åt fel håll! Då hjälper det inte att vända cykeln i olika riktningar och trampa på. Att ha astma måste vara hemskt. Jag hade början till en s.k. bagarastma för många år sedan ( själv tror jag att jag hade psykosomatiska besvär allra mest) för nu känner jag inte av den saken längre alls, trots att det nog har bevisats för mig att min vänstra lunga har sämre kondition än den högra. Det jag vill komma till att det var allt annat än roligt när jag inte klarade av att andas som jag skulle. Så jag har en viss förståelse om hur det är. Tur att det finns medicinsk hjälp. Och du är tuff som cyklar långa vägar och dessutom på det tar en ordentlig promenad i skog och mark. Heja, heja, gråsystra mi!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, så är det Karin utan träning går det inte! Min astma är kontrollerad av bra medicinering numera och vid förkylningar som är mitt gissel, dubblar jag doserna och som sagt akutbesök vid behov och får lite hjälp. Intressant det du säger om det psykosomatiska, jag har märkt av den påverkan också, när en förstår det kan en handskas med det. Stresskänslighet påverkar, ja nog förstår du gråsystra :-)
      Du kan sitta bak på cykeln min så tränar vi dubbel balans, sen byter vi fram o bak. Men vi går gå av en i taget tror du inte det blir bäst? :-)

      Radera
  7. Cykla är den bästa träning sägs det ,-)) Så härligt envis du är när det ska trampas ,-)) Har cyklat själv i somras för första gången på 25 år, det kändes i benen där jag trodde jag hade muskler ,-))))
    Nu är det bättre men vilket kämpandes.
    Bra jobbat av dig, du rör på dig väldigt mycket.
    Det är ju fördelen när min blogg krånglar ,-))))
    Kraft från marken , bra råd ,-)
    Ha det jättefint STOR KRAM Primrose ,-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Första gången på 25 år ja, det tar lite tid att träna upp sig på det med! Mer rörelse när bloggen krånglar det är bra utnyttjande av tiden tycker jag!
      Marken ger oss kraft.
      Ha det fint!
      Stor kram!

      Radera
  8. Jag vågar tyvärr inte ge mig ut på cykelturer mer. Att cykla rakt fram går väl an...men jag ska ju så småningom av cykeln med. Då måste det stå någon som kan fånga upp mig i farten och lyfta mig av cykeln. Det är nog enklare att promenera. Du är enormt flitig förstår jag. Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Klokt av dig att att sluta med det då det inte längre bär av och på på ett tryggt sätt. Svårt få någon med som kan fånga upp dig.
      Promenera går så bra det med :-)
      Jo, jag håller igång, jag har stort rörelsebehov och det gör bra för astman min.
      Kram

      Radera
  9. Kondition är dessvärre en färskvara så då kan man inte leva på gamla meriter! Cykla är trevligt tycker jag men det gäller att passa på innan snön hittar oss. Förhoppningsvis så dröjer det länge men det var ganska så kallt i morse...

    Kram och ha en bra start på veckan!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, kondition och därmed motion får hålls vid liv, hela tiden. men jag har märkt att en viss grundkondition kan lysa med sin närvaro :-)
      Bra start på veckan med en cykeltur - och bullbak :-)
      Kram

      Radera
  10. Du är en hurtbulle, tycker jag. Hela tiden i gång med något.
    Ja solen kom i rättan tid. Fint om man hinner vara utomhus mitt på dan. Det hann jag i dag!
    Ha en bra början på veckan!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det gör gott att röra på sig, men viss slappar jag också :-)
      Sol gör underverk och de ljusa timmarna fyller på.
      God vecka till dig också!

      Radera
  11. Klokt, härligt och inspirerande. Måste skärpa mig. Med superfina promenadvägar runt knuten har jag inga ursäkter alls. Så, i morgon blir det allt en långpromenad, efter alldeles för många lata dagar!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Karin!
      Då tror jag du drar åt skärpet och ger dig iväg idag och kommer igång - och du kommer må gott när du stegar ut.

      Radera
  12. Härligt inslag Tove. Så inspirerande och det är verkligen nåt jag behöver för att komma igång. Visst har den varma sommaren lockat till lata dagar i hängmattan. Men jag har nog aldrig badat så mycket heller, började redan när det var 12 grader i havet. Finns inget som ger så mycket kraft som den underbara naturen och det kostar inget. Ha många sköna turer till fots och med cykeln. Kramen

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för det Eva!
      En fin badsommar fick du, det är också gott. Själv kom jag mig inte i av någon anledning. Naturen ger :-)
      Sköna turer ska tas, rullande och gående.
      Kram

      Radera
  13. Det låter mer än bra, så långt du cyklar och därtill en promenad! Men handleden... för mig är det ena axeln som inte är så kompatibel med cyklandet, armen domnar och jag får värk. Vi får hitta på sätt att röra på oss. Härliga bilder från din skogstur!
    Kram

    SvaraRadera
  14. Ingen självklarhet att en kan röra sig fritt på cykel endast med några mindre krämpor!
    Det tänker jag på ibland både på cykel o i andra rörelser
    Hitta på sätt att röra oss, ja så sant och det har jag förstått att du är bra på :-)
    Tack för att du tittade in!
    Kram

    SvaraRadera

Framtiden

Den 13 december fyller mitt bloggande fem år. Den kom till när jag 2013 stod inför en förändring i mitt liv och insåg att jag var i behov a...