onsdag 29 november 2017

Anteckningarnas bitterljuva paradis

Anteckningar. An teckna ner.
Miljonär i anteckningar.
Månne förtjust i skrivandets konst eller i innebörden i ord och mening?
Det där hänger nog i hop....
Hophängets fantastiska värld.

"Glöm inte andas".
" Mitt hoppfulla tillstånd hotas ständigt av hopplöshet".
" Så fort jag säger att jag mår fint mår jag strax sämre".
" Alla gör så gott de kan vare sig det gäller något bra eller dåligt".
" Är det inte underbart så säg".
"Träffsäkerheten träffar säkert".
" Säkerhetstänket gör människan sårbar - med eller utan säkerhetstänk".

I en av alla mina anteckningsböcker hittar jag detta:
" En gång var jag arbetsför - väldigt arbetsför - hjärtat och hjärnan slog i takt ut i händerna som verkligen var vårdande.
Benen gick som trumstickor"

"Tanken föregick inte alltid orden. Eller var det känslan kanske ... ?
Det var som om hjärnan hängde efter och jag  gick före".

Om jag just idag, just i nuet skulle göra en anteckning vad skulle jag då skriva?
Inget mer än jag redan skrivit in under  rubriken.
Jag skriver bara under :-)

Livslinjers reflektioner

Copyright Husfrun i residenset  

lördag 25 november 2017

1 och 2

1. Mannen i den cerisa bilen hade problem med parkometern då fler och fler bildade kö efter honom som i sin tur blev allt mer förbannat eftersom tiden gick kunde han inte hejda sin ilska utan den tog fart från fötternas tår och med en fasansfull kraft gav den sig ut via munnen efter att ha passerat hjärnan  vars komfortzon inte hann begränsa utloppet följden blev katastrofal
¤ Tecken sprid eder

2. En kvinna, som befann sig i ovan nämnda kö av den rättrådiga typen, inte kön, men kvinnan alltså, uppfattade mannens förtvivlade läge.
Hon gick fram till honom med katastrofen bubblande ur strupen, tog ett stadigt tag om honom och sade vänligt:
- Det kommer att gå bra det här.
Mannen stirrade på henne. En ny katastrof var troligen i annalkande.
Kvinnan leder mannen till hans bil.
Sedan går hon fram till parkometern som numera kallas parkeringsautomat, betalar och går sedan åter mannen i cerisa bilen och lämnar biljetten.
Därefter går hon tillbaks till sin plats i kön.
Hur kunde hon komma före alla i kön för att lösa mannens biljett?

Livslinjers reflektioner med filosofiska dropp

Copyright Husfrun i residenset

onsdag 22 november 2017

Vaskebrett, sprettrumpe og puppeholder

I dag blir det rent kroppsligt här ifrån residenset. Som norska i grunden roar jag mig med språket, dialekter och betydelse.

Norkskans vaskebrett, svenskans tvättbräda i meningen celluliter. Apelsinhud kan också användas.
Puckelpist hörde jag en kvinna på gymmet säga en gång.

Sprettrumpe syftar på fast rumpa.

Norskans Puppeholder som förkortats skulle kunna bli PH. Vilket inte går bra, det syftar ju på surhetsgraden.
BH säger vi i dagligt tal både i Sverige och i Norge.
Min mormor så puppelong.

När en kvinna ammar så kan vi kalla det mjölkaffären, melkebutikken på norska. Där kan ju i och för sig viss surhet uppstå om den lilla kunden sover över ett mål och det läker ut.

Pupper är bröst på norska. Här uppe i Skellefteå har jag hört tissar. Alltså torde tissekasse då vara en brukbar benämning med syfte på BH
Konklusion:
Vi har den kroppen vi har och förnöjsamhetens glädje sitter inte utanpå i vaskebrett, sprettrumpe eller puppeholder.

Leve kroppen som den är!
Med eller utan :-)

Livslinjers reflektioner med filosofiskadropp

Copyright Husfrun i residenset 

tisdag 21 november 2017

Bagatell

En bagatell, alltså ordet bagatell, tillhör ordklassen Substantiv. På norska säger en det en kan sätta en, ei eller ett framför, är alltså ett substantiv.
Vilket då på svenska rakt överförd är det samma som en bagatell
Böjningsformerna är ett lustigt fenomen och rent av ingen bagatell.

Böjningar av bagatell                   Singular                                           Plural
Utrum                                Obestämd       Bestämd                 Obestämd       Bestämd
Nominativ                          bagatell          bagatellen              bagateller       bagatellerna
Genitiv                               bagatells         bagatellen              bagatellers     bagatellernas

Denna uppställning fann jag på wiktionary.org

För att komma  komma ihåg dessa böjningsformer så kan en göra sig en liten komihågare.
Utrum - tänk på uterum
Nominativ - tänk på nominering
Genitiv - tänk  på genuin

Genitiv, singular obestämd bagatells ..
Den böjningsformen kände jag inte till, men jag förklarar den med Nominativ obestämd plural bagateller.

Om vi tittar på betydelsen av bagatell enligt wiktionary.org
1) fråga som inte anses vara särskilt viktig
Synonymer: petitess, småsak:
Sammansättningar: bagatellartad
2) trivial (enkel) uppgift
Det var en ren bagatell att lösa uppgifterna?

Således noterar jag mig att ordet bagatell är alltså en bagatell, men böjningsformerna är inte lika bagatellartade.
En baggis alltså.

Låt oss ta en runda på synomer.se
Bara så där lite bagatellartad, när vi liks är igång - liks är skellefteåisk, bonnska vilket troligen är ett ord för dialekt - och kan kanske översättas med liksom, eller när vi ändå är i gång, som en bagatell ...
småsak
struntsak, strunt
lappri - som betyder just struntsak
futilitet - som betyder just bagatell, futtighet, vilket i sig inte är obetydligt (min kommentar)
bisak - något som är mindre viktigt - alltså ännu en bagatell (min kommentar) fast det inom parentes står i ett visst sammanhang. Futtigt eller hur?
Motsatsordet till bisak är ... javisst, huvudsaken!
Huvudsaken i detta kåseri är bagatellerna.
Nästa synonymord är obetydligt - är det möjligt?
Känns som oviktig sak.
Men så kommer det ett riktigt roligt synonymord:
Nullitet minsann :-) vilket ger oss följande ord för att förstå:
Betydelselöshet; helt betydelselös person; till slut står det: (juridisk term) rättshandling som inte är giltig - men hur mycket eller många bagatells gömmer sig här? Kommer osökt in på ordet en nolla.
Petitess, barnlek, enkel match.

Ordleken i parti och minut har taget mig mer än 2 timmar att få ihop, hjärngympan leve vidare -minsann ingen bagatell.
Men fröjdar mig gör jag :-)
När bagatellerna hoper sig är de inte längre bagateller!

Tack läsarn om du taget dig ändå hit ner :-)


Livslinjers reflektioner med filosofiska dropp

Copyright Husfrun i residenset 

söndag 19 november 2017

Vad ska tavlan heta?


Första när jag målade så förekom inga titlar. Jag tyckte det var onödigt. Så gick jag mer och mer på utställningar och fick till mig att en tavla med titel, nummer och pris därtill var utomordentlig smart för betraktaren och inte minst eventuell köpare.

Jag ställer mig frågan: Behöver en abstrakt tavla en titel?
Svar: Nej, kanske, ja varför inte?
På mitt Instagramkonto klaraovidia har jag ställt frågan och ibland får jag spontana svar vad mina vänner betraktarna ser i i tavlan. Vad jag själv sett är egentligen helt oväsentligt.
När jag målar så är min tankegång helt fri. Jag skissar inte alls utan tavlan blir till i nuet. Många nu i en tavla!!

Om hela min skaparproduktion med efterföljande skulle heta NU samt nummer så tror jag heller på Utan titel.
Onumrerat.

Men,  så är det ju så spännande att sätta en titel. Min vana trogen så kommer det spontant. Hur många titlar har inte bytts ut eftersom jag hela tiden lätt fångar upp dem?
Att andra ska se det samma är inte tanken.
Jag blir lyckliggladnöjd när  upplevaren betraktar och delger mig eller andra det den ser. Ibland blir det möte i samma syn. ibland en helt ny syn på saken. 

På så sätt är det underbart att vara abstrakt konstnär!

Ibland dyker frågan upp om målaren målar sitt inre, att det liksom är en terapeutisk nödvändighet, en möjlighet.
Det som finns i bilden är av ens inre?
Om detta speglar mitt inre  - vilket det gott kan göra - så finns  det gott om svarta vägar och ett kaos av kringelkrokar
med ljuset som vägledning ...
Men helt hopplös är den ändå inte ...
Vad ska tavlan heta?
Utan titel? Med titel? Fri titel?
Öppen port
Porten
Öppna portar
 Alla betraktare vet att en tavla gott kan ska ses på håll. När jag gick en bit ifrån såg jag portarna.
Här på bilden ses en .. eller?
Blåfrusen isbjörn
Blå elefant på isen
Förfrusen elefant
Visst är det underbart och skönt förvillande problematisk med mångfalden av titlar -
som inleder en dialog om vad vi ser och att vi möts i det?
 
Min sommartavla på balkongen
Livslinjers reflektioner med filosofiska dropp

Copyright Husfrun i residenset

Det eviga ögonblicket - självbild

Fota är otroligt roligt. En ser minst två gånger.
Därefter kan jag redigera och skapa nya bilder för ögats fröjd och allt därtill hörande.
Alla bilder redigeras inte. De som i sig tydligt talar, som barnbarnen, familjen och vännerna.

Den här bilden är tagen av mig själv, en så kallad selfie.
Självbild. 


Om denna bild inte ljuger - det sägs att bilder gör det - så är det alltså jag. Jag ser sur och näbbgeddig ut.
Eller kan jag ro mig i land med att jag är koncentrerad på en uppgift, fokuserad och målinriktad?
Den inre självbilden är naturligt svårfotograferad.
Här blir orden och känslan helt nödvändiga för att beskriva.
Ibland får den självbilden sig en törn.
Såna ögonblick vill en inte ha för evigt.
Men vi kan inte vara de förutan heller ...
Vi behöver revidera vår utgåva och till det är törnar helt utomordentliga. Förs kliar det och sen svider det. Därefter inträder en helt underbar bild ... hm?
Självkännedomen är närmast i släkt med självbilden, självförtroendet och självkänslan - som  sig kan utesluta varandra tidvis.
Tänk så mycket själv- ord det finns i en människa
Alldeles själv-klart är det inte.


Självbilden är ibland som en kvist, bräcklig. När den blir en gren blir den stadigare. Nya skott kommer till, tack för det annars skulle stagnationen bli det eviga ögonblicket.
Inge vidare.

Livslinjers reflektioner med filosofiska dropp

Copyright Husfrun i residenset

fredag 17 november 2017

Sambulansen - en del av resebranchen

Full buss.
Någon reser utan skor, andra har skorna i handen. Gipsade, lindade och amputerade.
Flera omplåstrade, några nystrålade, nyopereade och några under annan behandling.
Några har fått ett sämre besked, utsikterna är små.
Ett livsöde på alla platser.
"Barfota utan strumpor och skor vill jag dansa med dig"

Några ligger på bår och övervakas. Transport mellan två sjukhus.
Är bussen full nyttjas taxi. Även i en taxi kan en bår användas.
Kallas bårbil.
Dessa chaufförer har ett jobb att leta upp och placera patienterna i sina bilar
Resetjänst kallas verksamheten och är till för sjukresor.
Sjuka på resa.
Vårdande instans står för beställningen av tur och retur.
En verkligt sjuk resa.

Trygghet för den sjuka.
Servicen är bra.
Trygg och väl rattande chaufför som jag tror själv har legat på bår, så smidigt han för bussen genom trafiken,
Mjukt in i kurvorna och lång framförhållning i sitt körande.

Sjuksystern, som är en bror, har sin egen kupé längst bak, nära vård och hög tillgänglighet!
Värden som sköter logistiken är också högst tillgänglig. Beställer transportörer som ser till att patienterna kommer på rätt plats.
Serverar kaffe och delar ut en spypåse om det behövs.
Ger stöd i och ur bussen, hissrampens fördelar och nackdelar, lugnande bemötande, men också bestämda.
Tålamod och empati alla dagar i veckan!
Ansvar!

Allt har sin tid sägs det  - sambulansen har en avgångstid och en ankomsttid.
Från punkt A till B.
I alla väder!
Samhällsnyttan tillgodoses också.
Rullan går.

Livslinjers reflektioner med filosofiska dropp.

Copyright  Husfrun i residenset :-)

onsdag 15 november 2017

Slumpens tillfällighet

Vad är konst?
En fråga.
Ett ord.
Ett sätt att tänka.
Vem bryr sig?

Vad är kreativitet?
Att få syn på det en redan ser.

När kan en kalla sig konstnär?
Från och med torsdag.

Ernst Billgrens böcker Vad är konst och Vad är konst 11 kom jag över helt tillfälligt, som av en slump ni vet. När slumpen och tillfälligheten är intagen lägger en gärna till att det finns en mening i detta.
För mig blev just dessa frågor svars ett slags frigörande hipp hipp för mig och mina "färgkludderier".
Billgren har ett kort och ett långt svar på alla frågorna. Just här valde jag de korta.

Vem frågar och vem ger svaren?
Jag målar.
Naturligtvis är jag mer än nyfiken på frågorna, andra frågor, på konsthistorien, tiderna med epoker och vem är konstvetaren?
Det finns ju en hel uppsjö av föreställningar, konstkritiker, skolor, tekniker, färglära osv.

Jag gör som när jag skriver - jag skriver och när jag målar så målar jag.
Nu kan en ju tänka att konsthistorien, begreppsbilden samt indelningen av bra och  eller dåligt är helt onödigt.
En är hur som en liten kugge i sammanhangen ....
Varken större eller mindre.
En är!

Och här kommer paradoxen in som med så mycket annat i livet.
Hela livet är en paradox,  knäcker en en kod  så får en strax knäcka en ny .... vi ska ha, men vi ska inte ha heller.
Tänker osökt på normer och struktur som vi bör ha i våra liv. De som inga normer har kan få hjälp att  bli norm-ala. Då gör det gott.
Gör det?
När en så lärt sig det norm-ativa och uppfylld kraven på att vara en lyckad människa så kommer önskanom att bryta normen och bli lycklig ändå.
Inte göra det värre en så.




     
Dessa bilder  är inga tavlor
 - det är färgsöl som sprätte på torkställningen som vid tillfället var utan kläder på tork
när jag stod ute och målade en tavla.
Formationen kom fram då jag kom nära av misstag och färgerna ströks ut.
Det gör görgött när en tavla inte blir huvudsaken fast jag trodde det, utan kameran får spela en roll.
Slumpens tillfällighet  ...

¤¤¤¤¤¤¤¤


Livslinjers reflektion med filosofiska dropp

Copyright Husfrun i residenset :-)

tisdag 14 november 2017

Mer pepplycka och nya insikter -Tack för kommentarerna

Det här är ju roligt - att svara på kommentarer i ett eget inlägg :-)

Denna gång tackar jag Mia och Ditte som inkommit med kommentarer på Husfruns 11/11!
<3
Ditte lämnade en kommentar på Tack för kommentarerna 12/11, stor kram!

Hon sov under trappan 13/11:

Här kom jag på att jag ska skriva när det är en berättelse och att jaget inte är jag själv rakt igenom. 
Att skriva i jagform gör att jag glider in i berättelsen och känner flow när jag skriver.
Jag flätar in mina egna o andras upplevelser som jag lyssnat till, läst eller rent av fantiserar i hop.
Jag är alltså inte hur snäll som helst, men gillar starkt det goda. 
Skriva i någon annan person ska jag träna på.


Tack olgakatt, glad att du tittar in :-)

Tack znogge, Gunilla - en uppsamling kan bli problematisk :-)
Tack Paula i pörtet; vi tror på det goda.  Så roligt att du besöker min "nya bubbla" när jag nu fortsätter göra bruk av den på ett lite annat sätt!
Krya på dig vänligen residenset :-)
Tack rosa flugan för din fina kommentar  <3
Tack Ditte, söstra mi för att du också följer med mig på denna skrivresan också <3

Till sist, men inte minst - tack alla andra som också läste utan kommentar!


¤ Insikt är en sikt in uppkommen från en sikt ut. Utsikt. På sikt, god sikt.

//Husfrun i residenset

måndag 13 november 2017

Hon sov under trappan


Hon sov under trappan.

En sen kväll, nästan natt, jag hade parkerat bilen i garaget.
På väg uppför trappan såg jag två fötter som stack fram.
Jag smög tyst och hukade mig så jag kunde se ansiktet och gestalten.
Det var en hon, hon levde och sov.
Jag fortsatte upp i lägenheten. Kokade en kanna kaffe och slog upp i termosen. Bredde tre mackor med skinka och ost.
Hon låg på hårda golvet, så jag plockade fram en kudde, ett täcke och en tunn skumgummimadrass Kom på att hon kanske behövde en väska att bära med sig sängkläderna i så jag tog den stora väskan som jag aldrig använder.
Nästa natt skulle hon kanske sova någon annanstans.
Så smög jag mig ner igen
Hon sov fortfarande. Jag fann ingen anledning att väcka henne. Ställde bara ner dryck, föda och sängkläder i väskan och gick upp för trappan igen.

Det kändes lite upprymd så jag kunde inte somna direkt. Jag hade gjort något "olagligt" och kanske inte så smart med tanke på min situation som hyresgäst.
Civil olydnad har jag hört talas om, det var nog det jag gjort mig skyldig till.
Skyldig? Till en medmänsklig insats?
Men det for all världens väg och sömnen kom.

Dagen efter gick jag ner i källaren. Hon var borta liksom sängkläderna och väskan.
Termosen och fatet i plastpåsen stod kvar.
I trappan upp mötte jag min granne, han tittade frågande på termosen och fatet:
- Hm, äter du frukost i källaren?
- En kan behöva förändring, svarade jag och log mjugglikt.

På kvällen gjorde jag om det samma och ställde ner det längst in under trappan.
Morgonen därpå fann jag en lapp instucken under den tomma termosen där det stod
Tack så mycket!
I fem nätter fortsatte detta.
När jag kom ner den sjätte morgonen stod grannen jag mött i trappan,vår hyresvärd och väntade på mig.
Något inom mig brände till och jag gav de inte en chans att ge sig på mig:
- Oj då,  jag har visst kokat för lite kaffe!
- Det här är ju inte tillåtet, börjar hyresvärden ... och min granne harklar sig högljudd, rätar på ryggen och gör sig myndig ...
- Jag skulle gjort samma  sak om det var någon av er, fortsätter jag.
- Vi?? frågar de sammansvärjande trollen ....
Jag plockar till mig termosen och fatet. Ingen lapp idag.
Jag stannar upp i rörelsen:
- Det fattas något, säger jag, har ni taget det?
- Vi??? nästan skriker trollen ... skulle vi!!
- Fram med det nu, säger jag bestämt.
Om ni tycker att jag gjort fel, det är en sak, men ni har ju faktisk begått en stöld!
Hyresvärden:
- Det är förbjudet att sova här.
Jag:
- Ja, det är det kanske, men det är inte förbjudet att hjälpa sin nästa eller hur?
Min granne karskar upp sig igen ...
- Var har ni gjort av lappen??
Trollen tittar på varan.
- Lappen??
- Ja, det brukar ligga en lapp under termosen.
Tystnad.
- Tänka sig att ni är så hårdhudade och ogina att ni tycker det är ok att stjäla från stackaren som fått ro i några timmar och mat i skrotten för att denne har gjort något som inte är tillåtet.
Ni är fan inte ett dugg bättre!

Så blir det stilla en lång stund, jag ser från den ena till den andra och tänker inte vika.
Minuterna går.
Då tar min granne upp lappen ur fickan.
- Läs beordrar jag!
"Tusen Tack för kaffe, mackor och för lånet av sängkläderna. Idag får jag en egen liten bostad så jag kan få ordning på mitt liv igen".
Undertecknat Maria.
- Var är väskan frågar jag?
Hyresvärden öppnar dörren till garaget, där står väskan bakom dörren. Med madrassen, kudden och täcket i.
Den hade fått trolltransport dit.
Nära nog att slänga ännu en till trollpacken;
"Älska din nästa som dig själv" - men jag besinnade mig; en sitter inte i glashus och kastar sten.


Livslinjers reflektioner med filosofiska dropp.

Copyright Husfrun i Residenset






Tack för kommentarerna - blev pepplycklig

Kommentarerna på husfruns textluster 11/11 ....

Tack till Gerd, Gunnel, Gunilla, Karin, Christina och Kersti som lämnade kommentarer på textlusten gällande mitt beslut att fortsätta ha mitt skrivforum här! Gjorde mig glad och pepplycklig!

Ingrid; Bloggvänner är fint av bästa graden, men även andra läsare som bara läser och som jag inte vet vem är :-)Roligt är att de finns också!
Att hålla sig ifrån eller till är en spännande fråga, vad andra tror likaså. 
Kram

Rosa flugan, konstnärsvännen; Vet inte om det blir en bok :-)men jag vill fortsätta skriva och valde ha kvar Blogg&Blandat som jag döpte om :-) fast jag avslutat bloggskriv och bloggläset. Glad att du tittade in!
<3


//Husfrun i residenset

Uppdatering 14/11: Skrev Mia i stället för Kersti, nu är det ändrat :-)

lördag 11 november 2017

Husfruns textluster o andra luster

Skrivandet är ett sätt att leva!
Nu när jag avlsutat mitt bloggskrivande och läsande så ska jag hitta nya vägar.
Inget bok än, bara löst spontant uppkomna textluster o andra luster.
Enkelt nog.

Varför  vill jag då skriva publikt?
Jämför med texter i byrålådan!

Cirklat kring en ny egen hemsida igen.
Har testat och hamnade tillbaks här.
Kollar in några skrivarsidor om det skulle vara något för mig.
Första mitt öga ser är  meningen "11 misstag du inte ska göra när du skriver prosa"!
Nämen - börja med misstagen?
En präktig lustdödare!
För vem ska jag skriva så fritt från misstag?
På 8 veckor kunde jag få lära mig skriva noveller, på 7 veckor dikter.

Nu har jag ju redan skrivit noveller/berättelser och dikter utan "utbildning".
Hur en än gör så är det läsaren som avgör.
Det är inte min sida av saken.
Liksom. Typ. Således. Så att.
Det är skrivet som är min sida av saken.
Där glädjen över ordens underbara värld får florera i en salig röra med tankar och känslor.
Sätta samman och dra i från.
Så med målningen också.
Jag är konstnären, men betraktaren äger rätten att avgöra om det är konst.
När jag fotar är det jag som knäpper och redigerar. Alltså  fotografen.
Lägg gärna till amatörperspektivet ....

Ett erbjudande om att skapa ett författarforum fanns också.
Om definitionen på en författare är den som skriver spontana texter, möjligen laborera fram en sammanhängande berättelse till en roman, dikta poesi ur hörn och vrår, ja då är jag ju en författare. Det är ju jag som författar! Poet.
För-fattar. Po-etisk.

Och en plattform har jag ju redan - Blogg&Blandat. Jag döper bara om den och kör iväg.
Enkelt eller hur?
En kan ta den den lätta varianten - den kan bli svår nog :-)
Lättförfattare och lättkonstnär!
Hur svårt kan det vara?
Kåseriska texter attraherar mig!

Livslinjers reflektioner med filosofiska dropp.

Copyright Husfrun i Residenset :-)

Framtiden

Den 13 december fyller mitt bloggande fem år. Den kom till när jag 2013 stod inför en förändring i mitt liv och insåg att jag var i behov a...