lördag 28 oktober 2017

Vid vägs ände - bloggslut

Lite främmande inför tanken och känslan är jag kanske - men den inre rösten är tydlig nog. Sluta skriva vill jag absolut inte. Inte heller sluta läsa.
Blogglandias lovsång har jag sjungit och den ångrar jag inte en dag,
även om jag inte själv kommer att delta i bloggform skriv eller läsande med kommentarer på samma sätt som förr.
Min blogg&blandat kommer att finnas kvar för eventuell någon slags bruk.
Tack alla kära bloggvänner för den gemenskap jag fått dela med er, allt jag fått lära mig. En livslinje är en livslinje och jag tycker det har varit fantastiska år i denna världen, nära 4 år. 
Ingen gömd ingen glömd. 
Några av er närmare mig än andra - precis som det ska vara.
Men alla har betytt något fint!
Vad framtiden ger vet ingen - men den finns!
:-) <3

Som fisken i havet simmar också människan

torsdag 26 oktober 2017

Veckans rubrik - Myriader

Paula i pörtet´s sista rubrik i oktober är Myriader.
Tack Paula för härliga, kluriga och käcka rubriker! Riktiga triggrubriker!
Vem som tar över novembers rubriker är i skrivande stund okänt.
Andre skrivande finner du till höger i menyn.

Myr-iader ger mig en inre syn av myror, alla världens myror.
Oräkneliga.
Eller att räkna in får för att somna eller kanske mer ullstråna  på fårkroppen.
Mina tavlor - tavlorna kan jag räkna, men inte penseldragen, knivföringen, antal vattensprut, trasans alla tork, lager på lager samt att bara stryka ut.
Tankar hör också till det oräkneliga.
Såsom regndroppar - men regnmängden kan mätas, är det att räkna?

Myriad saknas tydligen synonymer och motsatsord enl www.ordguru.se
Myriad betyder:
1. ett antal av 10 000
2.(bildligt) oränknelig mängd

Men det kan väl inte stämma; närmare bestämt i "min ordbok" alltså så blir motsatsordet: Räkneliga. Synomymt med höga tal ... bildigt talat.
Nej, helt korrekt i sammanhangen är det kanske inte ...

Men jag blir nyfiken på vad det är med myriader så jag faktasökte lite  hos min vän Wiki Pedia.(Läs Wikipedia)
Arkimedes namn snurrade  .... från en halvt sovande jänta i skolpliktig ålder och visst var det något med grekiska ...
Ska säga jag fick mig en fantastisk påminnelse, tilläggsupplysningar och nytt veta!
Kort sagt myriader i kontoret!

I korthet fann jag:
¤Myriad kommer från det grekiska ordet myrias, egentligen ett antal av 10000 (tal)
¤Myria, som är et prefix ... aj aj aj pre- är en förstavelse som sätts i början av ett ord  för att ändra ordets betydelse ...  men se här:
¤Prefix kallas också prepositoner ... de tyska dyker upp från skoltiden.
Men viktigare är att jag nu närmar mig det oräkneliga- alltså räkneorden milli, kilo och giga vilket då är räkneliga eftersom det mäts eller?
¤Myriaden är ett kronologisk system uppfunnen av svensken Henrik Brandel för att avhjälpa den gregorianska tidräkningens oegentligheter ... ja ha ja och nu kommer det:

"Myriaden grundar sig på en period av 10 000 tusen år och börjar år 2000 f.Kr.",
jag är med...
Solen och månens omlopp har med saken att göra såsom vintersolståndet, vilket denna Brandel gav nya hämtade namn från dels grekiskan, dels från arabiskan.
Sommarsolståndet hör också hit då givetvis ...
Brandel utgav år 1792 Livorno, en liten tidskrift efter att i 25 års tid arbetat på  fulländande av  myriaden.
Jag drar härmed slutsatsen att Paulas  Myriader torde vara oräknade försök att få till en förklaring och en slutsats som gäller för alltid inte är nåbar eftersom världen sju  underverk  ... nå ja, det gör det samma.
Om långa och korta skalan för stora tal kan ni läsa på Wiki.
Men Arkimedes då?
Ja,  han föddes 287 f.Kr, grekisk matematiker, fysiker, ingenjör,uppfinnare, astronom och filosof.
Jo, det sägs att han uppfann ett talsystem baserad på myriad för att räkna ut mycket stora tal. Vilket jag finner klokt i sammanhangen!
Detta är på inget sätt dagens fakta om Myriad-er utan bara ett spån bakåt för att eventuellt ta sig framåt. 
Alltså ett slags myriadisk tankefång -
ja jävlar i det :-)
Du hängde väl med?
En mångfoting spankulerar omkring
det finns myriader av dem
rent symbolisk alltså

(Tavlan är målad i akryl och heter Mångfoting, målad av Klara Ovidia)

onsdag 25 oktober 2017

Morgonstund har te i mun


Mörkt ute - varmt inne
Vattenkokarn brusar
trött och inte helt vaken inhalerar jag morgonmedicinen
brer smörgåsen
Fyller tekoppen och följer proceduren
sedan många andra morgnar
Två påsar passar till baljan
på med assietten på koppen
och så får det stå där och dra








Det är så stilla så jag hör mina egna andetag
tankens väg finner sig själv
Hälsporrarna är på bättringsvägen
benvärken i underbensbenen svagare än igår
Hjartat och pulsen håller takten
ögonen ser och jag blir varse
den nya dagen som ingen vet något om
förutom det möjligen inplanerade

Så är tiden inne
allt är klart
platsen i soffan intagen
filt över benen
Att sitta vid ett bord är inte längre aktuellt
det hör arbetslivet till
Och så när jag är borta - på besök alltså

Första klunken på väg
koppen värmer händerna
doften kittlar näsan
och så - morgonstund med te i mun
Det är som på nytt varje dag

måndag 23 oktober 2017

Gems weekly photochallenge - I väskan



Mina mesta väskor är ryggor,
Lilla och stora Kånken.
Behändig att ha på ryggen, kan bäras som väska, tål blöta och rymmer mycket.
Innehållet varierar efter behov.

 Du hittar här hos Sanna Susannas ordet för veckan och de andra som fyller sina väskor.

söndag 22 oktober 2017

Dagens lilla 2 - Märkvärdigt

Är märkvärdig något en gör sig? Vill göra sig?
Eller är det märkvärdigheten som gör en?
Märkvärdigt eller inte?
Märk värdigt. 
Är inte ofta det märkvärdiga att det märkvärdiga från början inte alls var tänkt märkvärdigt utan någon gjorde det så med sina tankar och en smula av jantens infallsvinkel?
Satte ord på det och spred det märkvärdiga ....
Märkligt är det?
Tänkte inte ens för en sekund att det skulle besvaras ...
bara befaras


lördag 21 oktober 2017

Veckans rubrik - Klippdockor

paula i pörtet´s rubrik är klippdockor!
Hm klippdockor?
Min barndom är ju på norska så jeg vill minnes at vi brukte ordet papirdukker.
Vet att de förekom,  men att jag inte alls var hågat för sådant pysselverk. Minns ark i någon tidning som klipptes ut, och  kläderna satts fast.
Anar jag eller inbillar jag mig att jag önskade mig dessa fina kläder och många ombyten?

Senare i livet hade jag dagbarn och då fanns det någon klippdocka i tjejens rygga som det lektes med. Inget minne av att jag och Moa barnbarn lekte med klippdockor heller.

Naturligtvis slog jag på nätet och minsann så nära jag var att skriva ut dessa finheter - kanske kan klippdockarpyssel vara något nu?
Det blev det inte.

Minns  något annat i papper, glansbilder som vi sa på norska, alltså bokmärken tror jag vi säger här. Ni vet de där med så mycket vackert, änglar, små barn och så vidare?
Klippdockor kan nog säga ha sin glans också med tanke på att det säkert förgyllde en fattig uppväxt, drömmar och möjligheter att leka ut det.
Nu var det nog också för rika också - kanske de hade fler.
Livets lekar alla leker mer eller mindre, kanske nästan obefintligt för vissa.
Vanliga dockor lekte jag med, det har jag tydliga minnen av.
Alla rubrikare finns i vanlig ordning till höger i menyn.

Har i all fall hatt och en sko
ifall en klippdocka dyker upp

fredag 20 oktober 2017

Gems weekly photochallenge - Metall

Metall ja, just det. Lätt som lättmetallen, men också tung som en tungmetall, vilket har två tyngder, den under 10g/cm3, alltså kubikcentimeter och den över angett siffra.

Nu är vi inne på kemi alltså och jag hämtar några fakta från min gode vän Wiki Pedia.
Det nämns något om det periodiska systemet....
Hm...  nära nog en mänsklig företeelse således. Kvinnors perioder ni vet ... kanske inte helt genomförbart men ....för att inte tala om männens.
I det periodiska systemet är metallerna inte inordnade i raka grupper eller perioder utan återfinns till vänster om en diagonal linje från bor till polonium vilka kallas halvmetaller.
Över till höger om samma linje finns icke-metallerna.
En linjär gemenskap har människan  med metall-linjen, vår mediallinje.
Det är där vi är "ihopsydda" på mitten. Till vänster, den sinistra sinister, alltså den vänstra sidan och den dextrala dexter som då följdenligt blir höger sida.
Lätt som en  metallplätt.

Här skiljer sig kemiska metaller och människor åt vilket beror på att det inom kemisk metall pratas om halvmetaller och icke-metallerna.
En människa är en människa hel och hållen. Men stopp nu ... om en människa inte längre är hel så skruvas den ju ihop av just metaller kanske, ni vet ledkulor o andra kulor i skruvtyp och stycken ...
En  metall är ett grundämne eller en legering  står det - då kan en ju ändå jämföra metallen med människan starkt förenklad alltså-
Människan levde under bronsålder och järnålder, vilket ju så är metallåldrar och den ålder som  är nu-åldern torde då vara en legeringsålder.

Jag inser att jag i skolan för det mesta sov över ämnena fysik och kemi, var någorlunda vaken i biologin och i psykologien var jag högst närvarande rent filosofisk antroposofisk.
So - fistisk kanske?
Det är som jag återupptäcker det naturvetenskapliga - håll med om att linjer hit och dit är spännande.
Och att vi kan smycka oss med de som finns på den sidan av linjen, äta ur silverskedar och så otroligt mycket mer! 
Det finns ädla och oädla metaller. 
Hur vi människor har det med ädelheten eller oädelheten ska jag inte gå in på.
Nåja, en smula långsökt är nog mina teorier, men det har en viss metallisk  klang, som en människa som sjunger falsk....

Här ses linjen och det som finns till vänster och höger
Högst upp huvudet som en människofigur utan armar och ben ...
som en metall

Ett redigerad metall-huvud  i svart vitt

Detta är ett inlägg i Sanna Susannas ord&fototolkning, här hittar du orden och alla deltagare :-)
ps. jag bor i guldstaden Skellefteå ds.


onsdag 18 oktober 2017

Eldfängd tanklock


Min gamla Golf - som jag hade i slutet av 80 talet. Hel mellan hålen  och hål i kylaren som jag lagade med malen ingefära var tredje dag ungefär - behövde tankas.
Svänger in på macken, hoppar glatt ur bilen, har brådis ska på date.
När jag skruvar av tanklocket så slår en eldflamma upp!
Sinnesro? Knappast, men inser att jag nog får stänga elden inne.
Nästa steg: Varsla.
Springer in i butiken och talar om den troligen kommande explosion som är på gång, antingen i min bil eller hela macken!
Tjejen bakom disken vill direkt springa ut,  men jag hejdar henne .. just nu brinner det ju inte, ring brandkåren först!
Så sker och jag drabbas av den stora skälvan på riktigt!!
Då hör jag en lugn röst bakom mig:
Har du syntetklädsel i bilsätena?
Jaa piper jag ...
Du är elektrisk laddad!!
Hm, joo det var jag ju - nyförälskad...
Han följde med mig ut och öppnade tanklocket utan bekymmer; snälla tanka fullt åt mig ber jag!
Jo, då lugnet själv tankar åt mig och jag är på väg att sätta mig i bilen för att köra iväg.
Lugnet tar mig axeln och säger:
Betala får du göra själv!
Ja, så klart.
Jag kör iväg till min date, men först river jag bort klädseln i bilden. Gnistorna slog.
Att möta en värmlänning med dubbel eld inom sig är ett dåligt utgångsläge.
En kan ju rent av brinna upp

Hur daten gick?
Ett minne blott :-))

måndag 16 oktober 2017

Min konstutställning i september


Fördelen med abstrakt konst är att det går att se fler bilder/gestalter i samma tavla.  Alla tavlor i akryl.
Det är så roligt att ställa ut! Nu har jag hängt två gånger :-)
Att hänga tavlor är ingen konst.  Jo, det är en del av konsten.
Denna gång var min sonhustru Anna och barnetbarnet Moa + en kompis till henne de jag hängde med.
Det var en härlig upplevelse av att hänga!
Utan det hänget hade det inte blivit någon utställning.
Denna gången hade jag en installation; så himla roligt att göra den!

När kan en kalla sig konstnär? Fråga 35 i Ernst Billgrens Vad är konst II:
Kort svar: Från och med på torsdag. 
1. Kom till mig
61 x 50

2. Blå orm i sköldpadda
90 x 70
3. Spegel spegel
70 x 50

4. Trollskog
90 x 70
5. Utan titel
70 x 30


6. Guldstaden (Skellefteå)
70 x 50

7. Väduren
90 x 70

8. Anemon
90 x 70

Har gjort en del svart vita tavlor, det är otroligt spännande
här en samling mindre tavlor vitt på svart
och här nedan svart på vitt


Stort främmande! Synnöve en kamrat från Setskog, samma bygd som jag i Södra Norge. Förmodligen så där  40 år sedan vi sågs.
Hon och maken,  med sin dotter Laila med familj som bor i  Mo i Rana gjorde sin sista tur med husvagnen för sommaren  till Skellefteå camping och passade på att komma till utställningen. Vilket härligt möte det blev.  Fyra underbara barn som fick tolka vad de såg....
Lailas blogg följer jag, underbart läsa norskan och om hur de har det i sin stora familj. Laila har en helt härlig livshumor; så besök gärna hennes korta inlägg om besöket, samt en bild på konstnären i samtal om vad barnen ser  i mina tavlor.

http://www.casadidriksen.com/2017/09/23/maleriutstilling-og-exploratoriet/

Här är Eir den äldste i skaran

Glada familjen samlad, den minsta är flickan Dis
och gossen Yme

Mitt barnbarn Moa ville inte tolka farmors tavla -
men gärna presentera den :-)
Isa fick frågan vad hon såg i bilden. Tänkte länge, så sa hon:
Liv .
Så nu är tavlans titel
Liv, kom till migTack Isa!
Jag är jättenöjd med min utställning också denna gång.
På närbiblioteket här på Morö Backe har jag idag bytt 2 tavlor efter någon vecka, och det ska jag fortsätta med en tid framåt.
I Norran, den frisinnade lokala tidningens lilla konstnotis stod det "Skelleftekonstnären" - woops tänkte jag  - så det är på det viset :-) inte mig emot som ju målar för glädjens skull och släpper prestigen på fritt grönbete.
Tack för uppmärksamheten!
Klara Ovidia 

söndag 15 oktober 2017

Dagens lilla 1 - Gilla

IFöljer du kroppens signaler om lust och olust?
Gilla eller inte gilla?
Likes or not likes?
Tänkte inte för en sekund ens att det ska besvaras
det räcker med att det befaras


fredag 13 oktober 2017

Ett dagboksinlägg om bloggandet

Använder ju inte min blogg som dagbok egentligen, men idag kändes det bra.
Steg upp väldigt sent.
Planen jag lade igår har jag nu följt  och jag sitter igen med full utdelning. Tack tack bloggvänner!
Men också en liten eftertanke, när har jag inte det är just den rätta meningen :-)
Av och till halkar jag efter i bloggläsning, så var nu fallet.
Denna tiden på året och kanske hela mörka tiden genom är inläggen runt om täta och helt underbara var och en på sitt sätt!
Det är så enkelt att jag behöver dessa inlägg för en vidgad vy. Det tränar hjärnan och ja, ni vet lite därtill ... jag reser och går på kurser :-)
Jag och många med mig tillhör den sorten att gärna lämnar kommentar, det är liksom den största glädjen när jag fått mycket glädje och inspiration runt om.
Något jag flera gånger velat göra och gör, men alltför sällan, är att återgå för att äasa det svar som jag fått. Det är en god kommunikation med mina mått mätt.
Tänkte få ihop det igen.
Jag har bytt ut min hemsida klara ovidia  där jag skrev lite smått och gott med en gästbok. Huvudsakligen tänkt till mina tavlor då.
Tack ni som lämnade en hälsning i gästboken där. Att den blev välbesökt gladde mig mycket, en fin statistik på kort tid sporrar onekligen.

Är nu på Instagram under samma namn.
Jag är FB brukare också.
Nu ser ni säkert att det är tidsperspektivet jag närmar mig.
Att jag tidvis kan bli en periodisk läsare -  men när jag nu skriver det så kommer jag på att det har jag ju varit hela tiden under bloggaktiva perioder vill säga :-)
Kanske ett helt onödigt inlägg - men men.
När skriv- och tankedelarlusten är som den är så får det bli så.
Jag skriver nu i två grupper och följer dessa deltagare då gemensamma inlägg skrivs.
Nu har jag sittbesvär i ändan och ont i underbenen, jag har nämligen suttit i soffan nära 6 timmar och har på den tiden hunnit med två frukostar och ett mellanmål.
Nu ska jag tvätta mig och se till att komma mig ut.
Under helgen hoppas jag skriva mitt inlägg klart om min senaste tavelutställning.
Trevlig helg!
Bloggandet är som ringar på vattnet som bildas ur den fontän som blogglandia är!

onsdag 11 oktober 2017

Gems weekly photochallenge - Högt

Endelig  oppe i höyden!
Bilden är från augusti 2016 då jag besökte Gudbrandsdalen som ligger i norska Östlandet i Oppland fylke(län). Dalen sträcker sig  230 km från Lillehammer vid Mjösa 124 m o h upp till Lesjaskogsvattnet 612 m o h. En av mina lärare på lågstadiet kom därifrån.

Älven Gudbrandsdalslågen flyter genom hela dalen.
 I norr ligger staden Otta och Lillehammer i syd.
Fjällområden omkring är Jotunheimen, Rondane, Dovre.
Gudbrandsdalen  ligger mellan Valdres i väst och Österdalen i öst.
Nu vet du nästan exakt var jag befann mig :-)
Bra att veta då en ska upp i höjden och uppleva högt!

En helt underbar frihetskänsla, en inser hur liten en är i det stora sammanhanget. Men också att en ingår i just det. Att ha gått et antal timmar uppåt, känna andningens ansträngning och få puls och vidgade lungor gör synen än mer stark!!

Hur högt var det egentligen?

Närmare bestämt så var jag på Skeikampen 1124 m o h

Peer Gynt, den unga mannen vars drömmar och fantasier flög högt i Henrik Ibsens versformskrivna  bok - utspelar sig en del här i trakten. Boken kom att ses som ett nyckelverk i norsk dramatik. Boken kom ut 1867. Boken utspelar sig också dels på kusten av Marocko, dels i Sahara öken och i dårkistan - ? - i Kairo. Ibsen befann sig i Italien då han skrev detta.
Kompositören Edvard Grieg har skrivit musik till. 

Sanna Susanna är vår ordgivare som vi får tolka fritt och högt och knyta an till ett foto eller två.
Du  hittar alla andra som denna veckan ger sig ut i det höga på Sannas sida.

tisdag 10 oktober 2017

Veckans rubrik - 2037 (levande eller död?)

Du hittar övriga rubrikskrivare t. h i menyn. Vonne vardag har också meddelat paus.

Paula i pörtet har gett oss denna rubriken. Brukar inte spåna så långt fram i vanliga fall, men jag ska med glädje navigera mig in i en framtidsvision.
Alltså: 2+0+3+7 = 12.
Uppställningen utan likhetstecken kan tyda på en medicinordination.
Antalet blir det samma, alltså 12 tabletter om dagen.
2037 infaller om 20 år. Då är jag 83 år.
Lämnar räkneverket och startar navigatören.

Jag tänker mig några scenarion:
 Bor fortfarande kvar här hemma, är ganska så ickeskruttig och struttig av liv. Klarar mig själv.
Går lite saktare, minns lite mindre, men då jag kommer på det jag glömt så ...
Mina vänner och jag delar detta som en stor glädje och skrattar gott, vår humor är helt underbar!
När vi ända böjer oss ner för att knyta skorna så kollar vi om det är något mer att göra när vi ändå är där nere.
Magnus Härenstam och Clas Månsson har sagt detta i föreställningar jag sett live och på TV.
Vänner ja, några finns inte längre, det är tillhör äldrelivet att så många lämnar.
Vi ska alla den vägen vandra.

För utomstående yngre kan det tyckas att såpass äldre inte är vid sinnens fulla bruk och att vi sannolikt är på väg in i demens. Få tänker kanske på att det finns ett naturligt åldrande också och det är inte sjukt. Sanningen om sinnenas full bruk är att de er i full och god bruk ju äldre vi blir.
Men inte som när vi var unga. Det tar längre tid och är på ett djupare plan - det låt fint tycker jag :-)
Men jag är orienterad i tid och rum och har god ordning hihi ...
Troligen är jag oldemor, och lillflickan är ofta på besök, hon får vara här själv några timmar då och då.
Hon ligger i sin vagn då vi går tur. Snällan somnar gott och är  som en sol då hon vaknar. At trilla runt på tredje generationen sätter oldemor i njutarmodus - ni vet det där med släkten följa släktens gång - härlig är jorden!

Ett annat scenario är att jag inte bor här. Jag har åter flyttat söderut.
Men det är en av de dörrar jag alltid har på glänt, att jag kanske inte kommer leva hela min ålderdom här i norr.

Ännu ett scenario är att jag har drabbats av en stroke, en liten en, där min högra arm inte är som förr och jag släpar lite på gången när jag går.
Hemtjänst för duschhjälp, matlagning  och annat jag kan behöva ett handtag med.  Min bostad som jag valde redan 2011 är väl ägnat för att kunna bo hemma. Hiss, inga höga trösklar inomhus, stort badrum. Den ända bostadsanpassning som behövdes är en ramp framför och innanför ytterdörren, samt balkongdörren. Det var inte svårt att få heller. Och nyckelkolv finns i trapphusdörren längst ner.
Mer pengar finns ju när dyra - ? -  Äldreboenden inte längre finns.

Demensvården är förresten ordentlig utbyggd och drivs i kollektiva bostäder så livet är tryggt för de som drabbas och de anhöriga som blir kvar hemma.
Bistandsbedömmarfunktionen finns inte längre i kommunen och de har  taget rejält tag i att anställa utbildat och passande personal.
Hemsjukvårdens sjuksystrar och bröder för den delen, arbetar i hop med Hemstjänsten.  Min favorit är faktisk man ... de som känt mig länge blir nog inte överraskade ...
Hemvård är det nya namnet, och det finns en geriatrikläkare anställd på heltid, alltså en hemläkare på riktigt. Allt med samma huvudman, alltså kommunen.
Nattetid har jag möjlighet till en kameraövervakning, riktigt trevligt. Inge spring i dörrarna och störd nattsömn här.
Jo, jo kisseriet, vars hormoner som egentligen ska verkställas på natten har bytt till dagpass tydligen.
Så är tiden - den förändras.
En robot på dagtid är på G och jag har anmält mitt intresse!
Naturligtvis ska det vara en mansperson, lite fägring ska en ha eller hur? Finns offknappar vet ni :-)

Lite besviken är jag ändå för jag hade ju tänkt mig att jag kanske skulle få klaga och gnälla på omöjlig personal, chefer och kommunen i största allmänhet, eftersom jag ju varit i branschen :-)
men en kan inte få allt här i livet.

Jag har en rosa rullator, min son hjälpte mig köpa den. Har en stickat halsduk och mössa i rosa också så vips, nej inte vips direkt då men ... Jag har blivit en söt liten gammal dam. Hur det kom sig vet jag inte - det är väl barndomen som ger sig tillkänna. Som gammal har en ju alla åldrar inom sig och lillflickan, nybliven mor och farmor och alla mina underbara kärlekar med män har jag inom mig - och jag är faktisk nöjd. Glömde säga att tarmen har jagfått utlagt på magen, och det skvätter lite i trosan när jag hostar. Astman har blivit snällare mot mig ändå.
Nu håll jag på att glömma - se, det där  med minnet - arbetsminnet som det ju heter tror jag - att jag har sängen där jag förr hade soffan och och soffan finns där sängen stod. En del av bohaget har jag gjort mig av med också.
En får ändå inget med sig när en går bort - och med det menar jag när jag dör!
Hur det är med barn och barnbarn och oldebarn vet jag inte. Men sannolikt är att de kanske er spridda i världen.
Men va fan, skypen är utvecklad så kontakten har vi.
Eller så bor de nära och alla finns  hos mig när mina sista andetag ska tas.

På så vis blir döden en vän och inte en fiende vi tampas med i livet.
Det fina med döden är att den är så vanlig liksom. Den förenar kanske mer än den skiljer oss åt.

Om nu inte hemvården är utvecklad så bor jag  på ett äldreboende. Om jag inte själv jobbat på flera sådana och vet att det också kan vara ett gott alternativ om än helt åt helvete, med dagens mått mätt. Vi ska inte vara orättvisa utan inse att det också finns mycket som fortfarande är bra. Media vinklar ju som sagt så det blir värre än det egentligen är på flera ställen.

Det sista scenariot är att jag inte längre lever.
Min släkthistoria är nedskriven och jag har lämnat efter mig en levnadsbeskrivning ifall mina efterlevande blir som jag blev: Nyfiken på historien och ursprunget, och hur livet blev för de  de som fanns före mig. Det kom redan i 40 års åldern förresten.

Naturligtvis har jag redigerat min egen begravning, men klok som jag ju blivit av alla åren så lämnade jag utrymme för att mina närmaste själv också fick bestämma hur de ville ha det.
Jag skal inte i jorden - jag ska brännas och en urna sätts i minneslunden där jag bor.  Nej, asklund blir det.
Men en ceremoni önskar jag mig hur som.
En begravning är också att betrakta som de  efterlevandes farväl - och lite egoistisk är att ta i från de den rätten att själva få bestämma hur de vill ha stunden - om de vill - tycker jag.
Fröken Tove Elisabeth Olberg, alias konstnären Klara Ovidia har målat klart.
Kanske ett par penslar med i kremeringen. En med rosa och en med blå färgrester på.
***********

onsdag 4 oktober 2017

Veckans rubrik - Blek

Paula i pörtet har gett oss veckans i oktober. Du ser alla rubrikerna och deltagarna till höger i meny.
 Birgitta på ön har meddelat att hon pausar rubriker hela hösten.

WOW, häftigt underbara och jag kan lugnt säga att det spritter i min skrivhörna där fantasin också rör sig typ.
Först blev jag rätt så blek ...  sedan rodnade jag.
Alltså lever jag.
Detta ordet, som i sig ordar blekhet, omfattar sammanlagt 23 andra ord enl. synonymer.se.
Det görs en uppdelning i betydelse 1 och 2.
Motsatsorden är betydligt färre
1. 3 ord
2. 2 ord.
Av detta drar jag således slutsatsen att blek inte alls är så blekt med så många betydelser - dock ser jag det allvarligt nog - tänk bara på likblek.
Blodfattig blek tyder på anemi, blodbrist.
Blekvit kan tyda på pigmentbrist eller nära svimning.
Urvattnad blek tyder kanske på vätskebrist.
Slätstruken blek torde vara en konturlös en kanske - en person som låter andra leva sitt liv och inte tycker så mycket som den delar med sig av ... vad vet jag?
Kraflöst blek säger sig själv - utmattad, slut, uppgiven.
Tam blek kan jag fundera över -
Kan en tämja sin blekhet tro?
Jag har inte den blekaste aning!
Som bekant så målar jag och roar mig med kvinnligt manligt - lite urblekt tema men ...

Mannen, den lilla grotesken
Kvinnan som har guld i ögonen
och ett bankande hjärta för kärleken
Åren går och kvinnan är inte nöjd
så hon slår ner  grotesken
Kvinnan har blommat upp som synes och är inte längre blek
Grotesken är likblek som synes

tisdag 3 oktober 2017

Gems weekly photochallenge - Fågel

När en får oväntat besök
blir inte bildkvaliteten det mest betydande
utan själva företeelsen
att få besök av en liten med vingar som söker sig in  i värmen
när jag hade altandörren öppen för en liten stund en kall januarikväll
Den valde boken Lär dig drömma att landa på efter flera rundor upp under taket där jag har mina bokhyllor
Hos Sanna hittar du en massa härliga ord att tolka&fota
samt alla som deltar

Framtiden

Den 13 december fyller mitt bloggande fem år. Den kom till när jag 2013 stod inför en förändring i mitt liv och insåg att jag var i behov a...