söndag 5 mars 2017

Hörnfilosofi 3

Har du rest mycket?
Hm ... på det området är jag helt bortrest.

Har du tappat minnet någon gång, såpass att det varit borta länge, flera år?
Nej ... inte riktigt. Men visst upplevde jag förra sommaren då jag träffade min norska kusin när hon berättade om vad  hon upplevd tillsammans med mig att det missades en del. Nu dök det ju upp då hon berättade :-)
Skavlan, ja du vet ju han norrmannen - hade en yngre kvinna med i fredagens program som till följd av en trafikolycka tappade bort minnet från 9 år av sitt liv.
Hukommelsestap heter det på norsk.
Att tappa minnet; Att bli sjuk  i minnesbanken i demens är på sikt en stor personlighetsförändring. Hörde på nyheterna att Danmark har byggt en liten stad för dementa att bo i.
Danmark hade också mycket översvämningar, de grävde bort asfalten och gjorde fina grönt och grusområden.
Jag blev så glad för både boenden och asfaltborttagningen.

Jag har ett härlig minne från min tid i äldrevården. En personlighetsstark man som nyss fått sin Alzheimer diagnos sitter vid bordet och iakttar mig som gör lite av varje i köket. Som så ofta på den tiden hade jag skynda mig i kroppen, larmet pep och vi jobbade en person kort:
Då säger han:
Är det du eller jag som är glömsk, du irrar ju bara omkring du!
Ta det lugn flicka lilla, han reste sig upp och strök mig över kinden!
Det är så det är, vi befinner oss på varsin sida, men vi vet inget om när vi byter sida.

Inre resor gör jag och du hela tiden  :-)




28 kommentarer:

  1. Jag såg programmet med kvinnan du skriver om. Det är fantastiskt att hon kunde verka så glad och prata med humor om den tiden. Men hon sa förståss att det varit ett rent helvete innan och det kan man förstå. Nog känner jag igen det där att man bara irrar runt när det blir för mycket som ska göras på en gång. Det är nog hjärnans sätt att säga:"Varva ner!" Vad gör det för nytta när vi inte lyssnar?Tyvärr behöver vi nog lite mer handfasta uppmaningar för att förstå allvaret i det hela. Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tänkte också på det hur att hon berättade på det sätt hon gjorde, humorn är ju läkande. Att hon hade "de sina" runt sig var kanske också en hjälp på längre sikt. Hjärnan signalerar och kroppen också när vi bör ta det lugnt.
      Andras omtanke och puffar också.
      Kram

      Radera
  2. Jag såg programmet och hade som vanligt stort utbyte av det. Mycket tänkvärt är det muner alltid och jag vill sällan missa Skavlan. (Finns ju även på Play...)
    Och det går ju knappast att tänka sig in i att vara borta i nio år och sedan inte minnas något. Vilken kämpe denna kvinna är och så alla i hennes omgivning.
    Minnet är ju så centralt för oss och jag kan inte annat än le när du berättar om mannen som var dement och tyckte du irrade runt. Många sanningar kan man få höra.
    Minns ju såväl när pappa fick sin alzheimer och hur fort det gick utför och han tynade bort både fysiskt och psykiskt och jag delvis med honom.
    Ja inre och yttre resor gör vi och vi påverkas alltid av dem.
    Stor kram!
    Och Tove! Vilken underbar header!Den är ju blå och jag tror du tänkte på mig....Fniss!
    Stor kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst tänkte jag på dig med headern :-) Kvinnans händelse är stark. Många minnen har jag ju. Din upplevelse med din pappa är också starkt, jag har ju inte upplevd det med någon nära, det är skillnad på det och följa förändringen hos en vårdtagare och dennes anhöriga, men det ger en förståelse att veta vad som sker och kunna känna empati. En sorg på djupet och som du skriver, delar av dig påverkades också.
      Stor kram!

      Radera
  3. Underbar header, föder tankar!
    Jag har med ett hörn i mitt inlägg idag också.
    Visst gör vi våra resor. Och uppfattar varandra olika.
    Såg också Skavlan och denna glada pigga kvinna, som tappat 9 år. Måste kännas enormt konstigt.
    Men, nu skyltsöndag och stor kram 💙

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så roligt du gillar headern :-)
      Javisst reser vi och upplever våra olikheter - och likheter.
      Skylta på kram bästa Gerdan :-)

      Radera
  4. "Det är så det är, vi befinner oss på varsin sida, men vi vet inget om när vi byter sida." Starka ord och så sanna. Vi vet ingenting.
    Jag såg också på Skavlan och på kvinnan som har förlorat 9 år av sitt liv i minnet. Till en viss del känner jag till hur det är. Jag har en kortare tid av mitt liv totalt borta p.g.a hjärninflammation för fyrtio år sedan. Nu har tiden gått och det gör ingenting längre men just då var det jobbigt. Tur nog kunde jag fråga min mamma. Men det fanns saker som totalt borta. Jag såg bara blå himmel.
    Livet är, verkligen!
    Tack för din hörnfilosofi, Tove.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hjärninflammation, då är en ju verkligen sjuk och det får följder i att återgå till det vanliga när en överlever. Då vet du vad det innebär att ha en eller flera luckor!
      Klart att det var jobbigt, men så bra du kan "leva med det nu" Du är ju en "levamänniska" :-)och gott att mamman fanns för dig!
      Livsfilosofien har många hörn :-)
      Kram

      Radera
  5. Headern, ja! Den är underbar! :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Å tack å tack!
      Redigera är kul ...

      Radera
  6. Inre resor är nog så viktiga men det ena utesluter inte det andra. Själv väljer jag båda och det blir en bra balans.

    Kram och trevlig söndag!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Balansen är viktig:-)
      Kram med fin måndag!

      Radera
  7. Vi har just tittat på Skavlan och blev helt tagna av den norska kvinnan som tappat minnet efter en bilolycka. Tänk 9 år som bara suddades ut på ett ögonblick. Jag blev imponerad av den kvinnans styrka. Minnena är ju en del av oss. Kramar

    SvaraRadera
  8. Såg också programmet - intressant med hennes minnesförlust...
    Spännande ny header!
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Intressant var ordet. Headern ja ...Leka med bilder och så du vet :-)
      Kram

      Radera
  9. Tycker om berättelsen från din tid i äldrevården. Jag har flera gånger upptäckt att jag inte själv är klokast, fast det kanske skulle stå så i papren!
    Ha en skön söndag!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Många fina roliga och tänkvärda minnen har jag från mina år i äldrevården.
      Skön måndag!

      Radera
  10. Underbar blå bild, Tove! Är det från din utställning? Det är svårt att föreställa sig hur det känns att tappa minnet så totalt att man inte minns sin man och sina barn. Redan små minnestapp kan kännas irriterande.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Å tack! Headern är inte från min utställning, det blir bara målade tavlor där. Moa 15 år och jag lade ansiktsmasker och när vi var klara såg jag motiven. Vi fäste maskerna på spegeln i hallen och fotade. Först beskar jag bilden så vi såg genom ena ögat och redigerade den. Otroligt kul :-)
      Minnestapp är tuffa saker!
      Kram

      Radera
  11. När jag blev utbränd förlorade jag mycket jag kunnat!
    Som jag nu tar tillbaka efter ganska många år.
    rest en det, javisst, men i Europa ,-)
    Vilken gullig berättelse från din tid på jobbet ,-))
    Det är kul hur olika man minns vad som fastnat, det är väl vad som var mest betydelsefullt för en själv.
    Ha det fint KRAM Primrose ,-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, så blev det för mig också Primrose; det tog sin tid att sörja klart, men nu är det bra nog och jag är så nöjd med mitt liv. Bara jag tar det tillräckligt lugnt! Det mest betydelsefulla sitter troligen kvar.
      Ha en fin dag!
      Kram

      Radera
  12. Den gamla farbrorn på jobbet ditt sa ju nåt både tänkvärt och gulligt med klapp på kind och allt. Han visste han!
    Skavlan-programmet såg jag inte, brukar inte titta på hans program. Inre resor i mitt huvud sker mest var och varannan dag och ibland i verkligheten också. Hoppas det dröjer ett bra tag innan även jag blir drabbad av alzheimer fast jag brukar skoja och kalla det alzheimer light när jag allt som oftast inte kommer ihåg vad en person heter.
    Ha nu en riktigt fin kommande vecka Tove! Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Inre resor gör vi hela tiden, varje dag - livets resa inom oss :-)Bortglömda namn är hur lätt som helst att :-)
      Fin vecka till dig med!
      Kram

      Radera
  13. Den damen hos Skavlan såg jag också och försökte sätta min in i hur det skulle ha känts. Men det gick inte. Jag har ju två syskon som har Alzheimer så jag vet lite hur det kan vara, eftersom jag har varit med från första stadiet och då kom ju och gick minnet. Så ibland märks det inte.
    Kan bara be och hoppas på att min hjärna inte råkar ut för detta, men tankarna finns.
    Var tvungen att le åt ditt minne med den äldre mannen.
    Visst är det så ibland, vi rusar på och försöka hinna med så mycket som möjligt.
    Tack för dina rader.
    Varm kram till dig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det går nog inte sätta sig in idet, men ana att det är svårt går ju. Vi vet inte vad vi råkar ut för, men tankar finns ju. Historien med den härliga mannen är rolig!
      Många såna minnen har jag kan du tro :-) Äldre människor är härliga att vara med även om de är sjuka på flera sätt.
      Varm kram-

      Radera
  14. Jag gör också mest inre resor nuförtiden, en del med hjälp av underbara reseprogram från när och fjärran på tv en del med hjälp av böckernas värld i både ord och bild. Det känns nästan lugnast så, fast, hade jag fått chansen i yngre dar att ta mig runt hela jordklotet så hade jag vinkat snabbt och glatt och dragit iväg...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag reser också med bloggvänner och på tv, hela livet är en inre resa :-)
      Kan gott tänka mig dig som en jordenruntare, fast jag inte känner dig så väl ;-)

      Radera

Tack - så roligt du hörde av dig!

Gems weekly photochallenge - Vacker

Vad skiljer vacker från andra superlativer? När en människa ser något vackert samspelar känselspröten i alla sinnen, hela kroppen tar in de...