onsdag 17 augusti 2016

Tiden i mellan

Kvinna i den blå Lagunen, (Min Målning)
Två unga flickor ligger på golvet och sover här i mitt rum. De har varit här förr och då var de fnissiga barn som hittade på allt möjligt. Filmade sina sånginslag som de hittade på och mycket mera. Nu är de i en annan ålder och har ett annat stuk. De är blivande kvinnor och att ha deras begynnande livsvisdomar i huset är en förmån. Vi pratade bl. a om att dejta och jag fick rada upp de män - nå det blev kanske väl skrytigt det där, men nog är det en bragd i livet - som jag levd med under årens lopp och alla jag dejtat. Jag minns ju inte alla ens längre. Det kom även upp att vara själv. Också en slags lovsång till livet!  Lägg därtill allt annat värdefull! Med eller utan

Nu har jag varit hemma i snart 2 veckor. Tiden mellan resan och hemkomstens första dagar infaller med en viss tid i mellan - det tar lite tid att landa. Ett visst vemod kommer alltid då sommaren är på utgång. Tankar om upplevelserna och allt det goda behöver tid att falla in i tiden, och i mellan den tiden så finner jag mig själv igen. Uppväxt och klar för hösten som är min tid i mellan. Det är bra och bli borta en stund, det är tecken på att en finns.
För 48 år sedan var jag i ålder med de sovande flickorna på golvet. 
Det har runnit en tid i mellan dessa åren!
Nu har ni fått veckans reflekterande filosofiska inslag ... Håll till godo!

Copyright Tove Olberg


16 kommentarer:



  1. Alltså detta med tid har jag så svårt för. På något märkligt sätt så känns det som om tiden varit frusen när man träffar någon person från förr. Visst, saker har inträffat och man har utvecklats. Men ändå känns det ändå som tiden stått still.

    Kram på dig 🤗❤

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tiden som går står också still, tror det är så vi upplever det flera av oss kanske :-)
      Kram

      Radera
  2. Kan utläsa på fler bloggar än din att många känner ett vemod när sommaren går mot höst.. Även jag kan tycka att det är lite vemodigt.. men i stort sätt ändock härligt. Sommaren är i mitt tycke oftast för varm men hösten däremot är underbar med sin höga klara, krispiga luft. Vintern är dock lite mer omständig med alla kläder som skall på men oj, oj, så vacker! Nu kommer jag snart fram till att alla årstider har sin charm, he, he!
    Vilka häftiga tavlor du målar Tove!
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nog är det så att flera känner det. Vemodet utesluter inte att det är härligt att hösten kommer, jag älskar hösten!Precis som du skriver den höga klara luften, färgerna inte minst och vintern om än besvärlig är också vacker, så kommer våren och den har sitt. Vi är årstidsmänniskor vi! :-)
      Att måla är häftigt på flera sköna sätt :-)
      Kram

      Radera
  3. Härlig tavla Tove! Vilka färger! Förstår att du hade trevligt med tjejerna, det är så himla roligt när man får "hänga" med de yngre och höra deras prat och få berätta själv! Mina är ju lite större nu men lika roligt för det!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack - måla är så härligt!
      Tjejträffen blev så fin, frukosten efter jag skrev det här hade flera pärlor ...
      kram

      Radera
  4. Så härligt med flickorna på besök ... kul att få delta i deras samtal och tankar :)
    Vilken fin tavla du har gjort - fantastiska färger!
    Kram

    SvaraRadera
  5. Flickorna och jag :-)
    Vi har ju alla åldrar i oss vi som blivit äldre ...
    Är sällan sparsam på färger :-) Roligt att du gillade den!
    kram

    SvaraRadera
  6. Så kul att prata med två unga kvinnor ,-) härligt att se dom växa upp.
    Och samtalen förändras.
    Vart tog sommaren vägen, den kom på snabb visit och så...........borta, visst är det lite sorgligt när det går mot hösten även om den är vacker.
    Det tar tid att hämta sig efter en resa ,-)
    Ha det jättefint och din härliga målning blev jag som vanligt jätteglad av, den piggade upp!
    KRAM Primrose ,-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kvinnorna växer till och sommaren ja, den går över i hösten. Så glad du blir glad av min målning! Vi trivs ju så bra då vi målar du och jag :-)
      Kram

      Radera
  7. Tid är livets stora gåta. Den finns och ändå finns den inte. Och vi betraktar det som går och är och det vi kallar tid.
    Härligt att du är tillbaka igen Tove!
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, så är det; det som går och är vår tid vi följer.
      Roligt att du tittar in Karin :-)
      Kram

      Radera
  8. Vilken underbar tavla! Och dessa vackra färger! Mycket blått är det också. Känner mig lite som kvinnan här i den blå lagunen.
    Så fint att dessa två unga hos dig och få dela deras tankar och du bidrar med en del av dina. Vilket möte!
    Och tiden! Vi förändras, tiderna förändras, vi har våra minnen och vi har framtiden.
    Kanske är det dynamiken som ger oss kraften.
    Stor kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack!
      Dynaniken ger oss kraften, det var bra sagt! Så även i mötet med de två unga också, tiden är ju rörlig nog :-)den förändras eftersom.
      Lagunblå kram!

      Radera
  9. Känner igen det där med flickor på väg att bli kvinnor. Har en tjej som flänger och far på sin moppe och det gäller att fånga ögonblicken med henne. Vilken vacker tavla och så fina färger. Ett lätt vemod sveper in men det går snart över i glädje över höstens färgprakt. Ha en fin vecka. Kram

    SvaraRadera
  10. Ja, det känns igen!
    Ha en fin vecka du med!
    Stor kram!

    SvaraRadera

En kommentar är alltid fint å få - tack för besöket :-)

Dagens lilla 2 - Märkvärdigt

Är märkvärdig något en gör sig? Vill göra sig? Eller är det märkvärdigheten som gör en? Märkvärdigt eller inte? Märk värdigt.  Är in...