torsdag 30 april 2015

Berättelse - Pigan som blev fru på gården skriver i sin dagbok

Pigan, det är jag det som fick bonden och hela gården!

Men jag saknar min matmor Amalia Frusterud, min älskade man August´s första hustru. Amalia var rättskaffens, målmedveten och duktig. Att hon sedan länge inte önskade dela säng med August är möjligen en rättvist rådande omständighet.
Vi fick en slags förtrolighet tills den dagen hon kom på oss i höet. Det underliga var att det ändå fanns där, en respekt oss emellan.

Att så hastigt byta sinnesstämning från himmelens öppna portar till verklighetens stängda kommer för alltid att finnas kvar i mitt minne. 
Hon trodde på mig, gav mig sitt stora förtroende, senaste veckan hade hon gett mig nycklarna till det ekonomiska skrinet samt till allt på gården. Hennes blickar på mitt ansikte och kropp kommer heller aldrig att försvinna.
Hon anförtrodde mig sin hemlighet, pengarna hon taget från hästavelsinkomsten och några andra sedlar som hon ansåg sina för att kunna resa till Paris.
Jag tyckte hon gjorde rätt.

Beata Friwolters besök här på gården var en händelse som lyste upp, och jag tror August fick sig en tankeställare där. Han var artig och tillmötesgående och satt med på kvällarna då samtalen pågick. Fröken Friwolter är  frispråkig och bryr sig inte ett dugg om mannens rätt att leda och styra åsikter.
Amalias vänskap med Beata beundrar jag.  Att ha en sådan vän önskar jag mig också.

August är en bestämd man som  kan vara hård och krävande, värre var det förr har jag förstått, men når Amalia trädde fram och gjorde anspråk på sitt i gården, så gav han vika till viss del.

Olyckan var hemsk. August i djup förtvivlan, själv fick jag ta över så mycket i det dagliga så jag hann inte med att ta in att hon slog ihjäl sig i fallet.

Amalia hade inget ärende, hon nöjesred i vild fart. Jag vet varför, August likaså.
När hon inte kom hem gav sig August med närmaste drängen ut för att leta. Hästen kom under tiden åter till gårds av sig själv. Amalia hade trillat ner för en brant slänt. Jag har frågat August om det men han tiger som muren.

Där gick jag med en växande mage, August ville göra mig till en ärbar kvinna, så jag tackade ja till att bli hans nya hustru; fru Lovisa Elisabet Frusterud. Jag hade ett val att göra.

Min ungdom försvann, men jag är ung hustru till bygdens största bonde och mor till vår lilla flicka Ina Elisabet Amalia  Frusterud. Ina är hennes tilltalsnamn.
August avgudar den lilla jäntan som han kallar henne.

Utan Amalias fasta kunniga hand i att lära upp mig hade jag stått mig slätt i denna stormen. Hon är min förebild på många sätt.

Nu kallar mina plikter. Dagboken har sin plats längst bak i skrivbordslådan som är min, August gav mig egen nyckel dit. En husfrus rättighet menade han.

Detta är en fri fortsättning på brevväxlingen.
här kan du läsa samtliga brev i brevväxlingen mellan Amalia Frusterud och Beata Friwolter

© Tove Olberg

tisdag 28 april 2015

Tisdag Dagens På heder och samvete

Go'  eftermiddag mina läsare
Jag är i ansökningspappersgörat, du milde vad det ska vara kopior och utdrag på ALLT.  En viss vana har jag fått så det går an och det ska göras.

NU har jag hängt upp mig lite på det med På heder och samvete. 

Ja, jag vet att det inte görs som det ska, det fuskas och lurendrejas och det ska så klart förebyggas.
För mig och de allra flesta är det givet med heder och samvete, eller korrekta uppgifter hellre,  antal kopior, underlag som lämnas in ger väl det budskapet tänker jag, så det är snudden på oheder mot den sökande att ha denna anmodan, det förutsätter på något sätt att vi sannolikt vi inte är hederliga eller har något samvete. Misstro, tänker jag kontra tillit
Det hjälper i alla fall inte mot bedrägerierna.
Vi behöver korrekta uppgifter från dig räcker gott som jag ser det.

Nästan som hos vissa vaktmästare när en vill ha något fixat i lägenheten; De svarar alltid med att ställa frågor om jag har, om jag tycker att verkligen behövs osv. Det kostar ju pengar och tänk om alla ...

Jag roar mig lite över fenomenet också, så ibland så drar jag i gång med att jag har kollat det och det, hur tänker du? Då blir det annat i svaren för då är det som vaktisen får bedöma utan att ha varit i bostaden.
Om samma metod är gångbar vad gäller ansökan och lämnade uppgifter vet jag inte -

Nu är det som det är och det är en baggis i det stora hela -

NU har jag en liten högtidsstund  - jag äter salta jordnötter i mängd ett par nävar - på heder och samvete! 3 blev det visst ...

Korrekt ska en vara med sina uppgifter.

Dagens fråga&Dagens bild;
Vad ser du?
Dagens citat;
"Ingen som gjort sitt ärligt bästa har någonsin ångrat det."
George Halas.

Det var det denna dagens tisdag!

© Tove Olberg

söndag 26 april 2015

Pontus tolkar tavlor


Pontus  8 år, har varit här idag. Vi gick ut i skogen för att leka, på vägen fann vi rötter och en härlig käpp att ta med hem till terrassen. Den största roten bar han hela vägen. Vi fann en jätterot, men då sa han nej,  ...vi kommer ju snart inte få plats själva så mycket som vi har där nu, vi ska ju ha en låda att sätta potatis i också.

Vi kastade gogosar och han hittade på regler efter hand, bl. a att vi skulle stå tre meter i från ..
-Nej, nu tar du i det, blir ju för långt säger jag.
- Jag menar såna här metrar säger han och stegar i väg tre steg

Hemma igen  blev det småprat om tavlor,  de som  farmor målat och av andra konstnärer som jag har på väggarna.
Några kommentarer;
-  En konstnär är det en som målar tavlor hur det än ser ut...?
- Vad hette det du målar nu igen- abstraks? frågar han.
- Abstrakt, eller nonfigurativ,svarar jag ...  ingen figur fyller han i ..

- Den här är mjuk och slät .... det ser det rinnigt ut där uppe i hörnet, han stryker försiktigt med fingrarna över duken i nedre hörnet.
- Så är inte dina tavlor - de är hoppiga. Jag använder oftast mycket färg.

Han vill se mina senaste så han kan tolka vad han ser; ordet tolkning gillar han ...











 - Vad ser du Pontus?

-Typ en strand med en fågel...

- Måste tavlor heta något?

Tavlan heter Evigheten, först var det Tulpan. Jag kan ge mina tavlor namn, men den som ser gör sin tolkning ...det kan vara olika








Denna då?

 - Min tolkning är ... (ni skulle se minen då han verkligen ser och funderar)

- Gul kaktus ....




 - Ser du bläckfisken här då?

- Ja, men det där är ju himlen ... vita solstrålar  .. moln .. där är Gud och Anden ...














- Isblock runt ingången till en grotta...
 - Guldet då?
- Det finns kanske mer i grottan...

















- Isblocken täcker ingången till grottan ...fängelset
- Allt guldet är utanför...















- Dinosaurier ..
cykel med högt styre, men bara framdäck















 - Två fötter utan tår
och en lång näsa















- Vågor på en väg ..

















- Bokstäver .. i och m... kanske fler










Denna då?

- Ögon och ont!

Ont?

- Jag tänker på ont då jag ser den ...










Den ser inte målad ut ...
Nej, jag har ritat med tusch och doppat en svamp i vattenfärg och struket över ...
- Det är en mus, svansen längst ner.



© Tove Olberg


























































lördag 25 april 2015

Lördagstema Nästa vecka

Tack Gnuttan för dina kul tema i april!

En ny, Lisa el Liza, på Scraplivet.se har anmält sin ankomst sedan förra veckan, så för henne är det kanske nästa vecka nu då ...
Välkommen!
Vet inte vem som tar över för maj just nu....
Alla temabloggare  hittar du t.h i menyn.
Vad tänker ni temabloggarna om ev. sommaruppehåll juni juli augusti?

Nästa vecka ....
Vecka 18, måndag  27 startar  Engelbrekt med att på tisdag bjuda Ture och Tyra på middag. Tyko bjuder sig själv till kungens födelsedag och tar i farten med sig Mariana och tillsammans  firar de Valborg på kvällen med Vintern rasat ut, njuter brasan och får nya hopp i sina liv.
Vad de sedan gör är deras ensak.
På fredag  tågar de ut med röda fanan och markerar arbetarnas frihetsdag.
Filip och Filippa sammanstrålar med John och Jane och de gör en stor fest. Det är ju helg lördag och söndag också!

Nästa vecka: Trevlig Valborg&Första maj!

 "Kom Mai du skjönne milde, gjör våren atter grönn .... og la ved bekk og kilde violen blomstre skjönn ...."


Denna bild är inte ritat av mig, den är från en minikalender 2014.
© Tove Olberg

fredag 24 april 2015

En ordentlig genomlysning

Färgburken med rött är snart tom ..

Här om natten hade jag en konstig dröm. Jag hade blivit kallad till en undersökning av ett av mina ben.
Jag transporterades i en lång evig tunnel, där ljuset var sparsamt vissa bitar, men i bland var tunneln röd, orange och gul. Jag var bitvis utan transportör, men flöt fram ändå.

Någon kom med en kopp kaffe och en smörgås som tack för att jag tålmodigt hade väntat så länge, som det kändes en evighet ... men händerna fastnade så jag kunde inte dricka eller äta.
Så dyker det upp en kvinnlig person som säger:
Det är väl ingen som talat om för dig; men du måste genast in i röntgentunneln för ordentlig genomlysning.
Jag vaknar då jag får höra att det finns inte mer att göra för mig, och jag hör mig själv säga:
Men ni kan väl ge mig kaffet och smörgåsen?
Sista måltiden typ. En försmak på evigheten?


Denna tavlan hade jag målat dagen före ..
och färgerna jag upplevde i tunneln var likadana


©Tove Olberg


torsdag 23 april 2015

Brev till Beata Frivolter.

Om du vill läsa alla breven;

Här kan du läsa första brevet från Amalia Frusterud till Beata Friwolter
Här kan du läsa andra brevet från Beata till Amalia
Här kan du läsa tredje brevet från Amalia till Beata
Här kan du läsa fjärde brevet från Amalia till Beata


 Fröken Beata Friwolter!

Med sorg i hjärtat meddelar jag härmed att min hustru Amalia inte längre finns hos oss. Hon skulle ju till varje pris rida och blev allt mer våghalsig på sina turer som inte bara den sista tiden var för att sköta hästaveln. Hon föll av så illa att hon dog för en månad sedan.
Begravningen har ägt rum. Hon vilar nu med sina föräldrar och broder enligt hennes önskan. Att hon inte ville i vår familjegrav grämer mig. Kära hustrun! Ett svek!

Jag fann ett brev i ett kuvert med Ditt namn så jag skickar med det. Ett annat kuvert jag fann innehöll sedlar och ditt namn stod utanpå så det kommer med. Amalia var ju så snäll så hon ville hjälpa dig med det ekonomiska, håll till godo Du. Det är väl inte alltid så lätt för Dig, att försörja sig på ord är nog omöjligt.

Här  på gården går allt sin gilla gång, men husmors plats är tom. Pigan och jag kommer gott överens, hon är mogen ta ansvaret och jag håller av henne. En ung kvinna, stark och livsduglig hon kommer också att så småningom bli min  nya hustru.

Du är välkommen att hälsa på när Du besöker hemlandet. Här finns gästrum och det var särdeles trevligt vid Ditt besök.

Hälsningar
August Frusterud.

Brevet till Beata från Amalia;

Käraste Beata.

Med stor sorg och lika mycket ilska skriver jag dessa rader.
Min mans säng fann jag tom en natt. Jag sover ju som en stock i vanliga fall, men sista veckorna, ja månader vid det här laget har jag sett något som jag inte gillar, stor skam är det.
Han och pigan har i hop det.

Jag ville ha visshet så jag har haft ögon och öron öppna. Pigan är brydd vid mina ögonkast. Mannen övermodig och spänstig i stegen. Så är det när hjärnan lätt sjunker neråt!
Nå, jag släpper ju det äktenskapliga vilket jag tackar för, men det är ändå otrevligt detta. Han förnekade det, men jag tog dom på bar gärning så att säga. Pigan är nu havande om jag inte tar helt fel.

Min tänkta resa kommer allt närmare.  Jag vill och behöver komma bort. Det känns bra att du finns. Önskar  dig allt gott och hur går det med Vikingen? Du gör rätt som lever fritt ditt eget liv!
Jag skriver snart igen. Brevet skickar jag i morgon då det är postgång.

Varmaste
Amalia

Svar till August Frusterud;

Herr August Frusterud!

Tack för breven som kom. Med stor sorg i hjärtat, jag har ännu inte förstått det fullt ut.
Hon var en så fin vän! Ingen är som hon var. Det är så tomt att vara utan henne.
Jag förstår att hon vill vila hos föräldrarna. I brevet till mig berättade Amalia att hon misstänkte hur det var ställt med pigan.
Beklagar sorgen, men du och gården reder sig. Amalia har lagt grunden för det!

Beata Friwolter.
PS. Pengarna i kuvertet var inte till hjälp åt mig, de var till hennes planerade resa hit ner. DS

© Tove Olberg


tisdag 21 april 2015

Poesi - Blind

Jag famnar en värld som ingen ser
en törst och hunger
jag ber om förtröstan
 - om tillit och tro

En tandem jag önskar
för mig och min sambo
den förra blev stulen tyvärr
 - nu var den inte så bra

Så visst kan det kvitta
men varje dag är för oss
en dag av betydelse
 - vi trampar i väg

Min bror har en gitarr
han fyller år
så jag har bytt strängar på den
- hur bär han sig åt som sliter strängar så?

Med vita käppen, hörsel och händer
jag famlar mig fram
hoppsan vad gick jag emot
- om en inte själv är blind  är det inte lätt att  veta

Var sak har sin plats
var sak har sin tid
var sak har det blinda ögat
- att inte se.

©Tove Olberg

Tisdag Dagens - och förra veckans fråga


Var hälsad bästa läsare! En tisdag som denna. Vi överlevde måndagen.
På prövningen  förra tisdagen pratade vi om att att vi var så trötta. Tisdag är en sån dag säger mina kollegor. Måndag då sitter liksom ledigheten i så chocken över att den är över kommer först i kapp oss på tisdag. Onsdagen rullar det fort mot fredag.
Dessutom så har var dag nog med sitt, en dag i taget räcker gott. I bland en timme. Andra ånger en kvart. I taget. Minut för minut.

Naturligvis dyker minnet av min schemalagda arbetstid i vården upp. Helger med nära 35 t. Delade turer för att få jobba var tredje helg. Då var måndag ofta en ledig dag efter helgjobbet. Det blev några av dem, helgjobben och alla storhelgerna. Ett tag var jag nattsvamlare också.
Jag längtar inte tillbaka till det jobbet. Jag gjorde mitt och lite till. En fantastisk tid! Jag fick utvecklas och var mestadels med på att utveckal vården en period - tills  invecklingen började spöka och avvecklingen tog vid.

Jobbet  - vår måttstock på normalt leverne. Jobbet ger sysselsättning, påverkar BNP, det ger visst socialt innehåll och så inkomsten då förståss.  Arbetslös eller arbetsfri kontra arbetsinnehavare flyger in i tanken.

Dagens fråga; (valfri)
Hur ser du på arbetet? Kallar/kallade du dina medarbetare arbetskompis, arbetskamrat eller kollega?

Förra veckans fråga; Bilden visar en citronskiva i botten på ett blått glas som jag lyfte upp och fotade underifrån. Förslaget om knapp var bra - vilken snygg knapp det skulle bli! Har jag kanske nån knapptillverkare bland mina läsare?


Dagens bild;




Dagens ordspråk;


"Hur du än bär dig åt har du rumpan bak"

//Undertecknad

©Tove Olberg



söndag 19 april 2015

Vårsöndag med fynd

Vårbäcken porlar och har bråttom bredvid spåret där jag går.
Jag möter två äldre par, de går hand i hand .
Om våren stannar folk och växlar några ord:
- Är ni ute på kärlekspromenad, frågar jag?
- Det är vi fnissar damerna i kor!



Himlen är mestadels blå, det är skönt att ströva  
stanna till och blicka uppåt trädstammarna.


Isfritt är det inte där solen inte kommer till  riktigt. 
Ser ni ansiktet i profil som ler lite?


Men där solen lyser varm är flitiga myrorna 
i full sväng utanför stacken.


Här är fynden - en stubbe, en rot , stenar 
samt en navkapsel, denna har legat på samma plats i 4 veckor, då tar jag hem den,
så jag kan måla på den ... 
allt för min terrass i sommar.


Denna hittade jag och målade förra sommaren ..

©Tove Olberg



lördag 18 april 2015

Lördagstema Glädje


Jag är glad, inte av förväntning utan av själva glädjen. Förhoppning ger mer glädje än förväntan ...
Glädjen utesluter inte sorger och bekymmer.
Glädjen sätter bo i de mest otänkbara situationer, och uteblir ibland i  de mest tänkbara.
En blick, en tanke, en beröring, en helt oväntat gest eller utsago - så klingar det till.
Naturen är en glädjekälla! Rötterkvistarstubbarblommormosslavasvampstenjordvattenhimmel!
Samt eld!

Glädjen är, blir, kommer bort i bland, för att så dyka upp.  
Glädjen är sambo med humorn. 
Huruvida lyckan slår till av mycket glädje det vet jag inte .... 

Men en liten kurios är det allt att glada jag bor på Lyckogränd. 
Jag bor där också om jag är oglad.
Kroppen mår bra av glädje, men att vara lyckofreak ständigt tär på tror jag.

Glädjegränd finns i Umeå, en bit fra Paradisgränd.
I Umeå finns dessutom  en Glädjefabrik och de som jobbar där kallas Glädjespridare! 
Sandra Olofsson som driver fabriken fick Nyföretagarcentrums pris i år.
Glad gladare gladast!

Till och med Ingmar Bergman - som ses som en dysterkvistig melankolisk herre - gjorde en film 
"Till Glädje" 1950
Stig Olin och Maj Britt Nilsson  som Stig och Marta
Bild från ingmarbergman.se.

Barnbarnens glädje att springa i en vattenpöl och se vem som bli blötast ..lycka  - tillståndet som inträder där vi springer hand i hand och är glada ... vattenpölglädjen!

Farmor jublade vid regn!

Tyst smyger den i mitt inre

pocker på att komma ut
jag säger, lugna dig min glädje
vi hinner vi hinner
låt oss dansa lite först...

Glädjen finns före under och efter -  som veden - den värmer tre gånger.

Det finns en glädje; den att glädja andra.  

Som barn hörde jag att om en skrattar och är glad på morgonen så blir det gråt innan kvällen. Det värsta var att det stämde ibland.


Gnuttan tack för ett glädjande tema denna lördag, Nästa vecka blir det Nästa vecka om jag nu inte minns fel .... 

Övriga  i gruppen hittar du t.h i menyn.


GLAD LÖRDAG!
© Tove Olberg

Uppdatering; Har just upptäckt att tema är Gjädjen med att  ...
men glädjen är glädjen med att vara glad ...









fredag 17 april 2015

A till Ö

Absolut bäst citerar damen en författares gedigna haikudikter i jagande kanon likhet med  nästan osannolik precision quinnlig reaktion som tilltalar underofficeren vilken Wilhelm X yvigt zappar ånyo ädelt överraskar.


©Tove Olberg

onsdag 15 april 2015

Poesi - Vind sol vatten

Vinden
smyger
sinnlig
smeker
- Leker, runt om kind

Viner
husknut kring
kastvind
fönvind
regnvind
- Våt o kall om kind



Solen
strålar
snuddar
värmer
glöder
färgar
- Varmt på kind

Sol
i lä
skugga
kom
fånga
- Strejf  på kind


Vatten
hav
tjärn
älv
insjö
Porla klart
tvätta smuts
svalka
släcka
törst
- Fuktar kinden







Vågor
dyning
tid
färglöst
blått
turkosgrönt
svart
salt
sött
- Blöter kind


Fostervatten
livmoder kaka
- Skyddar och bereder kind






















©Tove Olberg

måndag 13 april 2015

Måndag Dagens

Hi swisch, sa en liten man när han hoppade på och av tåget.

Pontus var här i söndags.
Vi spelade innebandy och farmor har gjort stora framsteg.
 - Du tar kål på mig, säger han!
När han vill ha vila så frågar han om det där att komma till himlen när en dör.  Vi pratar lite fram och tillbaka.
- Kommer alla dit?
- Jag vet inte riktigt, svarar jag
- Tror du vi möts där? frågar han.
- Ja, det tror jag vi gör, jag kommer med klubborna och möter dig, svarar jag.
- Då blir det roligt, svarar han och lägger till: Jag tar med bollarna!
Samtalet fortsatte, men det återger jag inte.

Hi swisch!

Dagens bild med fråga;

Vad tror du detta är?

Dagens ordspråk;

"En bra lögn går från Kiruna till Malmö medan sanningen letar efter skorna"
Svenskt ordspråk

©Tove Olberg

lördag 11 april 2015

Lördagstema En klassiker

Gnuttan ger oss andra temat i april. Övriga finns t.h i menyn. Ytterligare en ny skriver med oss nu, välkommen Ulla, ett med naturen, nej min natur... ska det vara. Men nära är hon. Naturen alltså.

 En klassiker följer år efter år.  Film, teater, böcker, lopp och annat som går och går igen och igen. Klassikern står sig, den är tidlös. Den är alltid aktuell.  I en föränderlig värld så känns ju det gott. Vi har ju en tendens vi människor att säga att så här hemsk har det ju aldrig varit förr! Vad gäller hemskheter vill säga. Adam och Eva i paradis är väl en klassiker vid det här laget.

Jag filade lite på en kam där ovan; Vid mitt sök på fenomet  på Wictionary fann jag följande:
1. Skönlitteratur som läses generation efter generation.
2. Tillhör grekiska eller romerska antiken.
3. Musikterms som avser wienklassicismen.
4. Klassisk tidlöst.

Säkert som en lås är att det säkert finns flera definitioner/förklaringar också.

Det närmaste jag kommer som dyker upp i min egen värld, där åtminstone tre generationer är med på det hela, är filmen: Tatt av vinden. (Borta med vinden).
Skämtsamt fick den också titeln - Vekk med pusta (Borta i ett  vindpust)

Andningen må ju vara förutom nödvändig, även en klassiker om jag nu "frilägger" definitionerna ytterligare. 
Tillblivelsen av generationerna likaså?

En kan nog säga att klassiker är ett vingslag i historien ... eller är historien i vingslaget klassisk?

Det här skrivet är det klassiska  i mina skriv. Det blir som det blir ....
Med generationernas DNA i mig är jag en slags klassiker här jag går omkring.  Hoppsan, nu blev det lite förmätet ...
Vi går alla den klassiska vägen ur ut livet dessutom.  Vi dör.

Klassikerns färg är grön och färggrann den här årstiden;

Egen produktion







fredag 10 april 2015

Ett blankt pappersark ... poesi

Kom kom bokstav till  ord
här på jord
ställ dig i kö
så ett frö
på anvisad plats
eller smit in
parkera direkt

Ingen automat att stoppa avgiften i
gratis funkar så bra
haha haha
ville du bilda ett ord
eller stå för dig själv
lysa eller mysa
Ensam kan frysa
så finn dig några vänner
snart har du någon du känner

Hoppa studsa omkring
se ordets rätta ting
sving sving
en stig, en väg, en autostrada
prada prada

 Samla är nu
snart kan det snu
dagen är till behag
fre dag

Kom att tänka på Alf Pröysen, norrmannen som seglade på Mjösa i en sprucken holk. Han med det blanka arket med färgestifter, du ska få en dag i morgon som ren och obrukt står ...
Nu är den här.
Jag har skådat en fantastisk soluppgång, det blåser än så länge inte så mycket.
Nu börjar det .....

©Tove Olberg








torsdag 9 april 2015

Vinnarlyckan och andra lyckor ...

Jag har senaste tiden vunnit med  att gissa rätt ålder på en avbildat kvinna, samt att räkna antal rådjur på en bild och bli dragen till vinst!

Att vinna! Få en vinst! Lite roligt är det allt. Inte så mycket prestation i sig, men vinst vet du, det är ju ett vackert och gott ord!
Eller tenderar det girigheten? Om vinsten blir det enda avgörande, prestige och mål lägg därtill snål och gniden.
Förlust däremot klingar motsatt- att inte vinna, men förlora. På vinst och förlust.
Men vänta  för - lust det är ju vackert - för lust, lust före.

Som jag berättade i tisdags arbetsprövar jag nu.
Min station på företaget som utför monteringsarbete dessa första dagar har varit att torka ren tätningslistor till mikrovågsugnar för talk. Jag arbetar samman med två spännande människor, den ena helt blind, den andre skiljer ljus och mörkt, men har ingen detaljsyn.

Inte kan jag säga att jag så mycket tänkt på alla detaljer i våra hjälpredor i hemmet. Vem utför dessa sysslor som lägger grunden för vårt lättsamma praktiska liv?
Där står vi, jag hör lite dåligt, de ser inget, eller litet grann, min hjärna är ju lite bränd. En triss med viss utsatthet, men goda hopp.

Om ni inte sett det förr när en blind utan hjälp packar en stor kartong, tejpen hamnar mitt på där lockets sidor möts, hämtar en sån där hjuldriven sak och ställer undan kartongen .... känner sig fram och hissar den så upp i häjden ... ja, nu kan ni se det för er hoppas jag ....

Ene handa tänker du kanske, men på företaget finns många stationer för se montering det är stort. Det finns en träavdelning och där luktar det så gott.

Vi är många i vår herres hage, inte alla av oss går med vinst, men en socio-ekonomisk vinning bidrar till BNP på sitt sätt. Några springer fort och vinner, andra blir tvåor och treor. Längre bak en så kan det gå.

Förresten så bidrog första vinsten till att jag kunde lösa ut två trisslotter ....
än så länge o-skrapade.

Lev väl, öppna dörren til micron med en liten tanke på er bloggvän och hennes station med nya kollegor vid sin sida!

Livet är stenhårt, hopplöst hoppfullt och vackert eller hur?
Ser du klart eller grumligt, tänker du klart eller grumligt?
Ser du alls?
©Tove Olberg

tisdag 7 april 2015

Tisdag - Dagens forkortningar

Hej å Hå!

För en tid sedan skrev jag om mitt karusellåkande i AF, FK samt AK (A-kassan) via IH. (Ett arbetskonsulentföretag)

Min egen fökortning  i processen har jag glömt. Under dagen kommer jag säkert på en ny.

Min första prövning gick omkull, > GO med utvärdering inte lämpligt det som skedde > IL.

Den sista tiden har jag tillsammans med AF sökt platser att göra arbetprövningen  på. Många besök runt om, många telefonsamtal om igen.

Karusellåkandet har så att säga stabiliserat sig, jag startar upp idag med att pröva min arbetsförmåga på 50%.



Dagens bild;  





Dagens ordspråk;

Ta en bokstav, dröm och bli medveten!
//Undertecknad








©Tove Olberg







måndag 6 april 2015

Brev till Amalia Frusterud

Här är det första brevet från Amalia Frusterud till Beata Friwolter
Här svar från Beata Frivolter till Amalia Frusterud
Här brev från Amalia till Beata

Nu skriver Beata till Amalia

Bästa vän Amelia!

Tack för ditt brev som jag mottog med glädje, alltid samma glädje, vi hör ju ihop!
Besöket i Sverige var uppfriskande och gott att njuta tillsammans med dig först och främst, din man  - en aldrig så liten överraskning ....

Schangtilt  att visa sin sällskapliga sida. En svensk bonde är en svensk bonde, tänker jag skrattande.
Han döljer en viss smula modernitet, som han själv inte förstår än, tyckte jag mig ana.  Hur tänker du min jordnära bondhustru till vän?
Kan sägas att du lyckas väl i det arbetet, kära vän.
Nog märks det att han kommit upp sig med sin gård. 
Utan dig vore det omöjligt!

Jag ser dig till häst svänga in på gårdarna för avel!
Sprickfärdig med tanke på hur du tänker få ihop pengar till resan hit! 
Hoppas det inte dröjer!

Min älskare mötte vid stationen! Hans tjocka svarta hår och skarpa nosprofil gör mig knäsvag så jag föll ju hejdlöst  i hans famn.
Han har kommit över att jag vill ha min egen skrivateljé, men jag vet att hans dröm är oss i samma rum för att utöva vår konst. Han låter klart skina genom att hans konst är större än min.

Jag struntar fullkomligt i det. 
Hans nya utställning är nu i full gång. Eftersom jag var bortrest så fick han göra allt själv, sa han, men det vet jag att så var det inte.
Anar en annan kvinna i hans kulisser.  Så är det fria livet här i Paris! Ta för sig eller låta bli.

Böckerna, nu 3 till antalet, det sa jag ju vid besöket hos dig,  säljer bra och pengarna strömmar till.
Nu är en ny i sin början, skissar först ... min älskare vet inget. Lika bra att han inte vet har blivit min tanke.

En summa pengar har han lagt av åt mig, de finns i mitt namn.
Får inte du ihop din reskassa tar vi ur den skänkta summan!
Han har ärvd en gammal faster som tydligen var stenrik.
Dessa karlar! Ärvd förmögenhet imponerar inte på mig!
Givmildhet är en helt annan sak!
Jag tackade naturligtvis först nej, i synnerhet som jag nu har egna pengar.

Höll på att glömma berätta att även i mina kulisser finns nu en manlig skulptör som är så fascinerande tjusig .... en svensk viking denna gång.
Men med de finaste aningars känslighet i sitt uppförande må du tro. Vilka blåa blickar! Vilken motsats till svartlockiga älsklingen.

Bästa, finaste du jag väntar redan på ditt nästa brev! Ge maken mina hälsningar också.
Mycket skönt att du nu har piga i hushållet, men att du behåller din position. Mer hinner jag inte denna gång. Plikten kallar du vet. Ikväll middag med vikingen!

Varmaste, käraste och det allra bästa
från mitt Paris ..
Je taime

© Tove Olberg

söndag 5 april 2015

Poesi - efter Tusen bitar

Tusen bitar som jag sett
givet  i en K special
Inför smärtans manus
Vacker skör bristfällig fylld till brädden
anonym i öppenhetens
inre stängda fläkt
Rotens trådar
starka spretar
rotlöst böljar in
blandades med dina ord och gavs
en klang i skrikande tystnad
- smäktande guld


Omättliga  texter i musiken
att ha som kraft och visdom
 - till livsens bruk



Det finns en klang av djupa toner
av enkelhetens
dubbla mörker
Kvinnor du famnade
 att söka älska din mor - och far
Hur kunde dom göra så här? - frågar du i filmen





Du stannade inte i någons famn
i familjens sköte som önskvärd var
i landets blågula hörn





Ute i världen andra färger fanns
En evig längtan med samma budskap
Samma rop
Sekundernas mått av frid
Minuternas törst
Timmarnas längtan
Gitarrens sträng i darrning
-  orden i ditt bröst
som likt en vind
smeker oss till tröst
för tillitsbrist


©Tove Olberg

lördag 4 april 2015

Lördagstema Gul&Blå

Så går vi in i april tillsammans med Gnuttan som håller oss i gång med tema.

Mitt frukostägg. Äggula på blå virkat servett.
Höns går omkring med mycket gult i  sina ägg. Finns det blå höns?
Jag var sambo med höns en gång, de gick fritt ute sommartid och äggulan var aprikos i färgen.

Aprikos är granne med gult.

Denna oljan - här i tryck - är målat av Elaine Olsson, en god vän till mig.
Färgerna i temat.


 Du skriver Gul&Blå.

Jeans, svensk jeanskultur sedan 1996.
Jo minsann. 
Jeans för alla rumpor 
Push up downs 
Bootcut 
Kort 
Lång
X:a lårvidd
Stuprör
Capri
Höyvann
Sjömanssläng (vida nertill)
Hög midja
Låg midja
Ingen midja alls
Snickarmodell
Shorts
Leggings 
String - där gick gränsen
Jag sökte på nätet och fann att två killar, den ena heter  Magnus  Senke. Den andra Mattias Hallencruutz. Hans titel är:
Senior Executiv Global Business Developp Manger  ... vilket fritt översatt innebär lite allt i alla enl. http://jeansbibeln.se/gul-bla-malet-ar-varldsdominans/.
Vid mitt första sök så hittade jag något om Filippa  K i  Gul&Blå sammanhang.  
GUL-O-BLÅ är en restaurang i Piteå, eller var kanske.

Jeans har jag återtaget i min garderob efter flera års uppehåll. 
Gul och Blå har inte samma betydelse ...

Gul + Blå = Grön
Gult är livgivande. Blått är svalkande och grönt jordnära, klorofyllisk .

Nu blir det roligt få läsa runt i andras gul&blå.  Särskild påhittarens.
De finns till t.h i menyn

Fortsatt Glad påsk!


©Tove Olberg







fredag 3 april 2015

Det är så roligt :-)

Att bli äldre ... i går var min Skelleftebästis här på sill och en kall öl, en prins slank också ner. Vi träffas på bästa sändningstid, blir det för sent somnar vi bara.

Hon är nära två meter, jag drygt en komma fem.
Vi är för det mesta jämbördiga i kom i håget, och tillsammans blir vi ett stort gott skratt.
Skillnaden är att jag har papper på mitt tillstånd, hon är bara en vanlig pensionär, fast hur vanlig är en då en är två meter lång?

Vi berättar, glömmer bort vad vi sagt, för att inte tala om namn, men det är lugnt, för de dyker upp efter hand. Därefter följer en mindre utredning om vem  det egentligen var  och i vilken sammanhang denna person kom in. Med andra ord tar samtalsämnen aldrig slut.

Vad hände tänker du nu kanske?
Inget särskild,  mer än att hon skulle hjälpa mig med min klösbräda - en modern telefon alltså.
Jag har skaffat en för att långsamt tillägna mig denna användning.
Min defekta koncentrationsförmåga behöver lång tid då var god dröj omkoppling sker vid ny inlärning och svårighet att plocka upp ur arbetsminnet. (Det är det jag har papper på).

Nu tappade jag tråden i det jag tänkt återge ... om min nya moderna telefon ...  och ...

Det gör så gott att tänka på roliga "dumheter" och skratta utan att komma ihåg allt för mycket av det hela .... bara det!
Vi behöver bara växla en blick så minns vi nästa gång vi träffas.




©Tove Olberg


torsdag 2 april 2015

Hmm .... har du svaret och vad är en fräckis?

På min bloggpromenad runt om denna dag så sitter jag med några frågor ....
Det är mycket att ställa frågor runt om ... om vad vi tycker, tänker och känner ...
Några ber om andras uppfattning om sig själv ...
Ställer en inga frågor får en ju inga svar!
Bloggen som forum är en  som större undersökning, inte på vetenskaplig grund, utan på rent mänsklig!

Vårens bakslag tycks uppta många av oss?
Varför hänger vi upp oss i detta?
 hos en bloggvän så kommenterade jag detta;
Längtar vi för att leva?
Eller lever vi för att längta?

Har ni förresten hört om mannen och kvinnan på stranden - stranden är vår längtan eller hur?
Det är varm sommar, vinden susar och livet är som allra bäst....
I stundens skönhet slinker redskapen ur verkstaden ...
aj tänker verkställaren ...
beslutar sig snabbt och fortsätter verkställigheten
När akten är verkställd
så säger kvinnan ...
Skönt med grus  i maskineriet ....



Glad påsk!



onsdag 1 april 2015

Berättelse - Eufrosyne


Denna dam med för stor svart pôtthatt, för stor ljus kappa och för stora skor därtill, återkommer nu i omskrivet tillstånd. Jag skrev om henne på min första blogg, den jag med icke bravur lyckades ta kål på.

Eufrosyne levde stillsamt sitt liv långt inne i skogen. Det sades att hon skött sina föräldrar. Ingen visste riktigt hur gammal hon var, men hon hade funnits jämt, sa en som närmade sig 100 år.

Hon gick omkring med flera papperskassar i händerna. Stannade till och såg ner i kassarna, stuvade ständigt om.
Noga med att gå långt ut på vägkanten och titta sig i kring för att se om någon såg henne. Kom det någon avstannade proceduren genast.

Hennes strumpor gled alltid ner i de för stora skorna .
Då drog Eufrosyne upp sin kappa, sin kjol och det var vid ett sånt tillfälle någon lyckades få se att hon bar knälånga underbyxer i rosa.
Hon var liten till växten, knappa metern och någon centimeter.

När hon kom in på Kôpprativen så hade hon fullt upp med att smyga omkring och göra sig osynlig.
Någon varukorg var det först inte tal om att använda. Men en av kassörskorna som ansågs ha tumme med original lyckades få Eufrosyne att börja använda den.

Med den följd att hon alltid ställde korgen på bandet så kassörskan själv fick plocka ur varorna.
Det var alltid samma: Mjölk, smör, bröd, korv och ost. Så fort hon fått upp korgen så stack hon handen i fickan, tog upp en hundring och stod med handen utstäckt, men  såg i golvet.
Hon kunde dröja med att lägga sedeln i kassörskans hand. Når hon fick tillbaks räknade hon länge och väl, tyckte hon inte det stämde muttrade hon något knappt hörbart.

Inte alla hade tålamod med denna saktfärdigheten.
En  Nollåttaman  ska ha knackat med sitt pekfinger på Eufrosyne och sade:
Hör du damen, hur vore det att lägga på ett kol? Vi har inte all tid i världen.

Nollåttorna var inte så väl sedda i samhället, de fick skulden för allt.
Alla som ingen kände igen var en Nollåtta!

För en gångs skuld så såg originaldamen rakt på en människa, i det här fallet då Nollåttan;
Hon betraktade honom upp och ner och så viskades det knappt hörbart; Så det säger DU!
Så stod hon ännu mer stilla och återtog golvet med ögonen.
Innan Eufrosyne hade fått placerat och placerat om i sina kassar så hann många passera kassan bredvid.

Det ska nämnas att kassörskan alltid tackade för besöket och önskade välkommen åter! Hur lång tid det än tog.
 På hemvägen var det samma ceremoni; Stannade upp,  kikade sig omkring, drog upp strumporna och omplacera i sina kassar.

En gång hände något märkvärdigt, Eufrosyne köpte ett stort äpple.
Det väckte uppståndelse detta  äpplet för att det var så ovanligt inköp, dessutom  gav det sig rullande i väg då Eufrosyne missade att få det i kassen.

Hon stod stilla,  tittade på det och pekade .... en annan kund tog upp äpplet och la det i kassen. Eufrosyne tog upp det och  ... ja, det blev några omplaceringar.

När det gått några dagar över tiden för hennes vanliga besök på Kôpprativen, så  anade kassörskan oråd och ringde till polisen.

Polisen gjorde sitt jobb, sista biten in i skogen var inte bilväg så de traskade dit.
Dörren stod öppen och på jordgolvet låg Eufrosyne.
Alla kassorna låg omkring, en mus som ätit det mesta av brödet, kilade rask i väg ut genom dörren.

Det stora  äpplet hade rullat precis in under den rosa underbyxekanten på benet som var vid.
Eufrosyne hade gått ur tiden.

Poliser har ju tystnadsplikt, men här rådde ju andra omständigheter så att säga ..
Hur skulle omgivningen annars säkert veta att underbyxorna verkligen var rosa?

Och ja - hon fanns i verkligheten!



© Tove Olberg

Månadens fotoutmaning - Reflektion

Amanda Jona  inbjuder till Månadens fotoutmaning. Reflektion är för mig en filosofisk spegling i mitt inre över vad som hänt eller annat...