tisdag 21 april 2015

Tisdag Dagens - och förra veckans fråga


Var hälsad bästa läsare! En tisdag som denna. Vi överlevde måndagen.
På prövningen  förra tisdagen pratade vi om att att vi var så trötta. Tisdag är en sån dag säger mina kollegor. Måndag då sitter liksom ledigheten i så chocken över att den är över kommer först i kapp oss på tisdag. Onsdagen rullar det fort mot fredag.
Dessutom så har var dag nog med sitt, en dag i taget räcker gott. I bland en timme. Andra ånger en kvart. I taget. Minut för minut.

Naturligvis dyker minnet av min schemalagda arbetstid i vården upp. Helger med nära 35 t. Delade turer för att få jobba var tredje helg. Då var måndag ofta en ledig dag efter helgjobbet. Det blev några av dem, helgjobben och alla storhelgerna. Ett tag var jag nattsvamlare också.
Jag längtar inte tillbaka till det jobbet. Jag gjorde mitt och lite till. En fantastisk tid! Jag fick utvecklas och var mestadels med på att utveckal vården en period - tills  invecklingen började spöka och avvecklingen tog vid.

Jobbet  - vår måttstock på normalt leverne. Jobbet ger sysselsättning, påverkar BNP, det ger visst socialt innehåll och så inkomsten då förståss.  Arbetslös eller arbetsfri kontra arbetsinnehavare flyger in i tanken.

Dagens fråga; (valfri)
Hur ser du på arbetet? Kallar/kallade du dina medarbetare arbetskompis, arbetskamrat eller kollega?

Förra veckans fråga; Bilden visar en citronskiva i botten på ett blått glas som jag lyfte upp och fotade underifrån. Förslaget om knapp var bra - vilken snygg knapp det skulle bli! Har jag kanske nån knapptillverkare bland mina läsare?


Dagens bild;




Dagens ordspråk;


"Hur du än bär dig åt har du rumpan bak"

//Undertecknad

©Tove Olberg



14 kommentarer:

  1. Godmorgon Tove.
    Måndagen är jag tröttast.....konstigt men så Äre. På tisdag då är man piggare liksom. Sen blire bara bättre å bättre .
    Arbetskamrat säger jag
    Kollega säger jag till min arbetskamrat om jag vill skoja till det. T,ex.....Hur Äre med min lilla kollega i dag.......eller.....
    Så är det.
    Ha en fin dag nu vännen min.
    Kramelikram.

    SvaraRadera
  2. I tidiga morgonstund tittar du in :-)
    Ha en bra dag bloggkamrat!
    Kram

    SvaraRadera
  3. På min tidigare arbetsplats så arbetade jag tillsammans med min broder, så det blev att jag kallade honom broder rätt och slätt, när jag körde taxi, så var det kolleger, och nu på lagret är det arbetskamrat. Nu ser jag fram emot att börja jobba snart igen. Annars så är det gott med Fazers Marianne. Ha det gott.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Broder låter bra även om en inte är bror, eller syster ... :-)
      Taxi kollega och på lagret arbetskamrat - Marianne är väldigt gott! Förstå att du längtar till jobbet nu.
      Hadet gott du med!

      Radera
  4. Jag älskade mitt arbete, för jag hade fått mitt drömjobb, men jag tror och vet att
    många av mina arbetskompisar tyckte inte likadant !
    Fina arbetskompisar var dem, senare var det några, som blev mera än kompisar, vi blev vänner i livet !

    Man ska "älska" sitt arbete, annars trivs man inte på sitt jobb ! Och om man inte
    trivs på sitt jobb så är måndag en tråkig dag, hihi...!

    Numera arbetar jag inte, men trivs detta med, och kallar mig som
    "fritidskonsulent" hahaha...säger aldrig pensionär, för det känns som om jag inte gör
    någonting !

    Dig kallar jag min bloggvän ! för jag trivs så bra här hos dig, kram !!

    SvaraRadera
  5. Vi tycker olika så sant, en arbetskompis som vän i livet är gott! Fritidskonsulent var bra , men jag tänker att att de pensiomärer jag känner jar fullt upp med att göra någonting jämt ...
    Tack bloggvän för din kommentar :-)
    Det är kul att du trivs här!
    Kram!

    SvaraRadera

  6. Idag är ofta ett arbete ett nöje och ett intresse, förr var det annorlunda, jag hörde sällan någon sa att de älskade sitt jobb utan suckade mest åt det.
    Jag fick arbeta och göra det jag trivdes med, arbetskamrater har mest varit till glädje,men det har också varit de som varit rena pesten, hi hi hi....

    Kram på dig ♥

    SvaraRadera
  7. Jo, men sant och visst olika falla ödets lott ...
    kram

    SvaraRadera
  8. Mitt arbete är mitt kall. Det fortsätter jag med så länge jag orkar. När jag inte orkar längre då är det dags för någonting annat.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är fantastisk att ha det så!

      Radera
  9. Jag har en bana på drygt 40 år som lärare/speciallärare och har arbetat från klass 1 -9 under årens lopp. Lärarjobbet har många gånger varit slitigt och jag jar jobbat hårt men också nästan, nästan var dag gptt till jobbet och varit glad och trivts med det ufört och åstadkommit.
    Mina första elever har passerat de 50 och jag ser dem ibland, minns och gläds...
    Visst var måndagar ibland lite sega och tisdagar var jag helt i gång och när fredag eftermiddag/kväll kom och jag gick hem kändes det som om jag också gick i mål. Suckat åt mitt jobb har jag aldrig gjort, däremot har jag suckat många gånger och stönat över politiker som bestämmer uta att alltid veta vad de bestämmer om.
    Arbetskamrater, kollegor är nog det jag använt...
    Tove! Jag gläds alltid åt att titta in till dig, det ger mig så stor glädje. Tack för att du finns och för att jag hade lyckan att hitta dig.
    Kram!

    SvaraRadera
  10. Tänka sig se sina elever fyllda 50! Det är underbart med så lång tid i sitt yrke och att vara nöjd. Politiker kan en vara missnöjda med. Skolan är ju ständigt på tapeten med nya mål och inriktningar - och nedragningar på resursern. Likaså i mitt yrke upplevde jag. Faktisk var jag på väg att omskola mig till lärare när kunskapslyftet kom, men fick avslag från CSN om lån eftersom jag var utbildad till undersköterska och hade läst några enstaka kurser på högskolan. Jag blev väldigt besviken då.
    Jag är också glad över dina besök hos mig, och det utbytet vi har som bloggvänner känns jättefint! :-)
    Kram!

    SvaraRadera
  11. Så ser jag på arbetet, det är värdefullt på många sätt.
    Den sociala biten inte minst, att ha jobbarkompisar och att förstås ta hand om människor som jag gjorde ,-)
    Men hur det nu blivit med att några få ska jobba för fler, jag förstår inte varför dom fortsätter med det.
    När går det upp för dom som bestämmer att 1 jobb räcker.
    Ha det fint KRAM Primrose ,-)

    SvaraRadera
  12. Arbete har sitt värde, men slitet på få är ingen god lösning. Jobbarkompisar betyder mycket.
    :-) kram

    SvaraRadera

Närvaro

Förr var jag inte så medveten om det där med att de dagar som gick var livet. Sedan ett par tre år så lyckas jag få ihop att så gott som al...