måndag 30 mars 2015

Hur positiv ska en egentligen behöva vara?

Låt hjärtat va med .... Liten varning för lång text i dag ... 
Det råder ingen tvekan om att en positiv inställning, ett positivt bemötande, positiva tankar, en leende öppen tillvaro  är av godo.
Ni vet de där ringarna på vattnet som spider sig och det blir så gott att finnas till. Tillit till tillgängligheten, först för sig selv därav naturligt för sina medmännsiskor. En god värld att leva i. Möjligheternas land!

Men!
Hur var det nu igen det där med att inte låta energitjuvar förstöra ens vardag? För det suger liksom musten ur en så de ska en hålla i från sig. Klokt.
För det är ju sant att de tär på det positiva förhållningssättet som vi bär omkring var vi än befinner oss?

Det är här det börjar gnissla; för den människan kanske inte behöver våra positiva ord som tenderar lyftas till skyarna. Just då! Låna ut örat bara kanske?

Ja, ja, jag vet, de som ständigt kör sin sorgevals, sin gnälliga klagan där de står på stället och trampar. Om en än har lånat ut sitt öra otalliga gånger. Det finns eländesknådare. Kanske är de till för utmaning? En behöver ju inte bry sig heller.

Om jag då är så positiv som jag ska/bör  (?) vara, då är det väl inget problem att lyssna en stund? Eller rämnar min positivitet då? Är den så skör?

Gudarna ska veta att det kräver sin person att hålla sig stången mot sånt som vill smyga sig in och orsaka att de vackra ringarna på vattnet förstörs.

Vi är bra på att framhålla olikhet som en tillväxtfaktor, jag själv tycker det är bra.
Alltså är vårt positiva tänkande också olika då? Men den genompositiva skaran går en annan väg?
Energitjuvarna går ytterligare en annan väg?

Nu kommer jag till kapitlet om att hamna i en situation då jag eller någon annan inte har något kvar att känna sig positiv för. Kan en då rent nyttja energitjuven för att fyllas av i jämförelse med sig själv bli positiv igen?
Kanske fylls vi av tacksamhet och glädje för det fina vi själv har, just tack vara energitjuven?

Jag är smått övertygad om att om alla gick omkring,  helst 150 % positiva, det räcker inte med 100% om jag förstått positivismen rätt ...det hämtar jag från det där med att vi ska hålla energitjuvarna från oss  - så borde då jordens bekymmer med miljöförstöring, svält, matsvinn, bankernas jävlighet, priset på bostäder, dumma politiker och världen i stort strax bli bättre... eller?

Om jag är positiv, på riktigt alltså ... så borde ny lärdom och kunskap  strax fästa sig i hjärnan, planteras ut i kroppen och genom händerna skrida till handling!

Jisses, Gud som haver samt du som läser, vad är det jag sitter här och skriver?

Menar jag på allvar ifrågsätta den sköna glödjefylld positiva hållning som det de senaste åren sköljer över oss - som en livräddare?
Hur många är de coacher som förtjänar sitt uppehålle på att sprida detta budskap, för det är ju sant ill och med.
Jag menar det.

Naturligvis har jag en personlig orsak till att ifrågasätta.
Jag, som många andra föddes positiv i grund och botten även så uppfostrats.

Stress kan även förekomma i att vara positiv till envar tid!
När min strssstålighet sjönk avsevärd så fick jag komma med i en stresshanteringsgrupp där det positiva tänket var att  eliminera inte bara stressen utan skadan av den.

Snacka om ringar på vattnet, vi som gick den spred det budskapet överallt och det gick rykten om oss som blivit så smittsamt positiva.  För så var det, vi skulle inte bara själv vara positiva vi skulle sprida det också ...
Ärligt talat , när jag ser tillbaka så ser jag oss som svävade på rosa moln och räddade världen också.
Tron gör mycket!

Själv gjorde jag framsteg och tog ett kliv ut!

Nej, jag skyller inte på stresshanteringens ledare eller annat. Minns hur jag med min läppstift - som jag nästan aldrig använder - skrev på badrumspegeln  Du är bra! Jag talade alltså till mig själv som du.. inte jag. Post-it lappar i alla färger lyste mot mig med påminneler om hur jag skulle tänka - positivt!

Min grundmurade positivitet omvandlades till att jag själv tyckte att jag inte var tillräckligt positiv.  En övning vi skulle göra var att kunna knäcka  en blyertpenna på mitten om vi bara fokuserade och tänkte tillräckligt positiv. Jag knäckte den inte.

Naturligvis krockade detta såpass att en riktig depression fick fäste inom mig.
Det är nog ur en grop som det goda positiva växer sig starkt nog.

En extrovert person  i gropen är säkerligen en energitjuv.

Något riktigt skönt positivt från den tiden var att jag lärde mig skillnaden mellom spänning  och avslappning.
Lars Eric Uneståhl hette den "guden".




©Tove Olberg


25 kommentarer:

  1. Tusen tack för detta inlägg! Du har satt ord på många av mina tankar. Och jag tänker vidare...
    Vad gäller Lars Eric, så hade jag förmånen att träffa honom och Elene (hans fru) en hel del under de år vi tillbringade några månader i Thailand och jag lärde mig väldigt mycket om mental träning. Lars Eric var också en av dem somvar med och startade den svenska skolan i Ban Phe där jag jobbade några månader och där mental träning fanns med på schemat med utgånspunkt från hans tankar.
    Roligt med denna vår gemensamma nämnare...
    Jag tror att de "positiva öronen" om de inte bara är ett tunt istäcke, helt klart kan lånas ut och att man kan vara generös med detta.
    Stor kram till dig du fina bloggvän.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Verkligen roligt med en gemensam nämnare Ditte.
      Jag plöjde alla CD skivorna i min mentala träning.
      Inte så dumt ha det på schema. Han är en verksam man.jag testade flera i avslappning, men hans röst var den bästa.
      Generöst lyssnande tills det inte bär längre ... bra veta sin egen gräns tänker jag.
      Stor kram till dig också!

      Radera
  2. Det är nog ur en grop som det goda positiva växer sig starkt nog. Så himla bra sagt Tove. Det får vara måtta på positivismen, den kan behöva ligga i träda ibland för att kunna ge ny energi. Tack för ett viktigt och innehållsrikt inlägg. Insikten om gropars betydelse är kanske den sanna positivismen?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, kanske det är den sanna optimismen ... :-). Viss måtta får det vara som sagt. Roligt att du läste och lämnade en kommentar!
      För mig har det varit spännande insikter att få denna i den mentala träningen! När vi ruvat färdigt i gropen ... ;)

      Radera
  3. Måtta med allt, för ifall det positiva hela tiden ropas ut, så förtränger vi den. Det samma gäller om man hela tiden ropar att den trosinriktningen, eller bilen, eller den saken är bäst, så kommer vi till frågan. Varför måste vi ropa om den saken hela tiden. Är den inte tillräckligt bra för att tala för sig själv. Själv hör jag nog till den typen som ser eller vill se det positiva framom det negativ. Det går att söka det positiva, även i det negativa, bara att tänka efter. Ha en god dag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du har en god poäng här du!
      Positiv inställning gör det lättare. :-) ...

      Radera
  4. Det finns ju gränser för hur positiv man ska vara och som jag ser det så är det inte ärligt att vara det om man egentligen inte är det. Då blir allting ihåligt...

    Underbart ord du använder. Eländesknådare.

    Energitjuvar orkar man inte med i längden och jag tror faktiskt att de mår bra av att få höra det, för att de i sin tur ska lära sig någonting. Vem vill ha en människa under huden som man inte vill ha där? Då ryker all positivitet för vem som helst.
    Har du tänkt på att energitjuvar oftast klamrar sig fast vid en? Man får verkligen kämpa för att komma loss och när man väl har gjort det så känns det så oerhört befriande att man knappast tror att det är sant men lätt är det inte att ta steget i den riktningen utan att uppleva att man sårar en annan människa. Men ibland måste man. Det är också positivt. För båda parter även om man kanske inte tänker så just då. Och gropen betyder väldigt mycket för att man ska kunna gå vidare med stärkt ryggrad.
    Tack för intressant inlägg Tove!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ihåligt positiv spricker förr eller senare.
      Som du säger när någon klamrar sig fast blir det inte bra, då är det inte längre ett gott lyssnande öra, då är det tid att säga till. När jag fick mina insikter så blev det bättre. Omöjligt att inte såra, men ärligare att markera. Så fick det bli, i ena fallet gav det efter en tid en insikt för personen som kom vidare i livet. För en annan blev det inte så bra, men lättnad för mig. Det är en balans det där. För mig blev gropen bra ... det blir några på livsvägen... befria sig själv ger möjlighet till befrielse för andra.

      Radera
    2. och från andra ibland...

      Radera
  5. Äckelpositivism är nästan lika illa som energitjuvar! De där som kommer med tusen hurtiga goda råd om man vad man ska och inte ska (och inte ska hen själv göra nåt...) är urjobbiga.
    Jag välsignar f ö min man som i alla år skyddat mig från en av värsta sortens energitjuvar och ljugit sig blå i telefon att jag inte varit hemma när hen ringde.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Äckelpositivsm ... det tar jag in i min ordlista!
      Hurtfriskråden ligger på ytan ....
      I bland behövs rådlighet att hålla i från sig;

      Radera
  6. Glad och god ska mänskan va. Jo visst, det är bra. Men man måste ha ett kritiskt sinnelag också. Sanningar måste ju prövas om de håller. Åtminstone i västerlandet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så längt det är möjligt ja ...intressant vrid det där med sanningar aom måste prövas ...

      Radera
  7. att vara positiv är ju bra, men inte för positiv, för världen är inte alltid positiv ,-)
    Då blir det ju inte äkta, alltid negativ är ju urjobbigt det med, så lite av varje, men att försöka se sig själv som bra tycker jag är bra ,-))) Många gör sig sämre än vad dom är, att vara en helt lyckad person, sånna finns väl inte, men att man kan bli älskad och att man duger bra för det, är viktigt.
    Det finns för mycket och för lite av allt.
    Ha det jättefint KRAM Primrose ,-))

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi möts i positiv grundinställning ... :) En lyckad person tänker jag ... som andra ser oss .. eller se det själv, uppleva sig så utan att jämföra sig med andra, ja, se sig själv som bra är bra :)) visst finns det för mycket och för lite av allt ...
      kram sköna flugan!

      Radera
  8. Intressanta och mycket tänkvärda ord idag (också)! Jag försöker vara positiv för det mesta, men vet med mig att när jag tappar energi och blir låg så blir jag negativ och har lätt att fastna i samma tankemönster och älta problem. Vad som slår mig nu är att man pratar om energitjuvar och att förhålla sig till dom, (jag har själv upplevt människor som suger energin av mig) så undrar jag om och vem i så fall, som upplever mig som en energitjuv? Kanske vi alla fungerar så på vissa människor?
    Positiva eller negativa; vi är ju bara människor i en ibland ganska pressande värld.
    Vi ställer så stora krav på oss själva...
    Ha det gott, Tove, jag tycker att du är toppen! Kram Åsa

    SvaraRadera
    Svar
    1. Samma tanke hos mig, jag vet att jag blev en enrgitjuv ... men insikten frigjorde ju. Visst mått av älta är samtidigt ett sätt att bearbeta okså. Nära god vänskap står ut om inte ältandet suger ut tänker jag ... som en naturlig del för att gemensamt också kunna skratta igenkännande och kärleksfullt åt. Vi är olika och det som jag upplever som energitjuv kanske en annan rycker på axlarna åt, och ja, vi lever i en pressad tid, vilket sätter stora krav på oss - för att räcka till så ställer vi det på oss själva också ....tills vi landar för att överleva på ett bättre sätt Toppen Åsa är vi båda!
      kram

      Radera
  9. Alltså du sätter fingret på mina tankar om att många tjänar stora pengar på detta med att lära ut att vara positiv. Det finna många seriösa som är bra *sant* Eller är det så att jag själv är för positiv och kan inte ta till mig mer av den gåvan?!?! Hör att många säger att det ska vara positiv anda till 150 % men det tycker jag är överdrivet fel. Försöka att vända tänket det tror jag på men banka för Guds skull inte in det i människan vars än hon eller han vänder sig. På rehab-hemmet jag var så fick vi lyssna till Uneståhl och han är bra. Måtta med allt enligt mig/ kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Uneståhls mental träning låg som grund i stresshanteringen jag deltog i. Klok människa det. Om du är för positiv :-) jaa hur ska jag veta det? ... men jag tror jag förstår din tanke... Så är ju du din måttstock i det ... positivitet som gåva? Hm, kanske det?
      Positiv grundinställning utesluter ute kritisk tanke tänker jag.
      Måttlighetens lov sjunger ;)
      kram

      Radera
  10. Positivt tänkande är ett mantra som dyker upp i alla möjliga sammanhang !

    De som har dålig självkänsla och intalar sig ett enkelt mantra som ”jag är glad och positiv "löper risk att drabbas av depression eftersom detta enkla mantra inte stämmer överens med deras djupt rotade, negativa självbild.

    Kanske vi alla bör försöka tänka positivt även när det tar emot,
    men inte blir övervänliga !

    Kram från din positiv bloggvän !

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så kan det också vara! Finns många aspekter på detta så klart. Att sätta negativa tanke/uppfattning bredvid postiva tanke/uppfattning bredvid varandra bli ju en jämförelse, vilket jag inte är inne på. Det finns mycket positivt i en negation tänker jag.
      Min depression kom inte till följd av att jag hade negativ självbild och fick svårt att bära mantrat på ett enkelt sätt ... Självbilden bilden varierar ju under livet, ens egen och hur andra uppfattar och ser en) därimot leder depressionen in på ett negativt spår tills insikt kommer. Så är våra vägar olika och det går nog inte att generalisera ... ;) Positiv grundinställning ja ...
      Kram positiva bloggvän!

      Radera
  11. Hej vännen !

    Du är viktig ! För andra människor, för jorden och du är viktig för dig själv.
    Ge dig själv det du behöver av tid, kärlek, vila och skratt.
    Prioritera dig själv!

    Skickar en massa ljus och energi till dig med en stor björnkram !

    PS. jag har också varit djupt deprimerad, men tänker aldrig mer blir det.


    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för omtanken! Det är precis där jag är min vän :-) Jag vet min viktighet! - och andras.
      Det jag skriver om är inte nutid, och mitt ifrågasättande är inte söka svar utan reflektera ur flera synviklar. Att ta sig ur en depression är bra jobbat och att inte tänka hamna där igen likså! Depression har många ansikten och orsaker, men det vet du säkert redan ...
      kram och tack för återkoppling! :-) Vi ses på Blåkulla eller?

      Radera
  12. Ja, det här är ett intressant ämne. Väl värt att debattera. Att vara positiv är viktigt, men det är också viktigt att gråta och sörja när något tragiskt hänt. Att få vara kritisk och ifrågasätta sådant man inte tror på och inte bara köpa allt med ett leende.
    Vi har bara ett liv och jag tänker att man måste försöka lyssna till sitt hjärta och sin hjärna och sedan vara så och göra så som man mår bäst utav. Oavsett vad det må vara (under förutsättning att man inte skadar någon annan med sitt beteende då såklart).. Vi har full rätt att reagera och bli arga om något är galet, man kan ju vara positiv ändå och försöka se livet från den ljusa sidan....

    Tror att det handlar om att finna någon form av balans.

    Ha det fint! Kram Christina

    SvaraRadera
    Svar
    1. Här kom det med klockren resonans .... en balans och det ena utesluter inte det andra ...Gråt och sorg i sig som jag tänker har inte något med varken positivt eller negativt och göra i den stunden det inträffar ... Tack för dina tankar!
      <3

      Radera

Närvaro

Förr var jag inte så medveten om det där med att de dagar som gick var livet. Sedan ett par tre år så lyckas jag få ihop att så gott som al...