tisdag 30 september 2014

Toves Tisdag - Dagens

Från förra veckan, Ifrågsättavägen, bilden utan fråga, finns i verkligheten på militära skjutfältet i Boden. Hur kan man komma in på en sån, och vad är ifrågasatt?
Huruvida det ifrågasätts för lite eller för mycket, jaa - det har jag inget svar på - men  - "sunt nog i trängd läge", som en vårdtagare sade en gång.
Broddar var en del av förra tisdagens reflektion, några har långt ner till benen, andra kort, och erfarenheten av dyra billiga, bra eller dåliga, de kan troligen också placeras i "trängd läge" :) Det kom också fram att Sverige är ett långt land, att Kiruna i snö är saknad. Bilder är spännande fortfarande. Intuitionen,   ordspråket är inte helt 100 för bara kvinnsen. Att se bilder i bilden är inte bara mitt påhitt. Broddar och intuition har långsökta kopplingar till den där vägen - kanske det som  bör ifrågasättas??

Dagens Läge:
AF, jordnära prima liv

Dagens reflektion:
Ni som hängt med vet att vi har ett torg här i stan, Möjligheternas Torg. Där finns förutom  de fyra hamburgermöjligheterna även en möjlighet till Lyft. En skulptur i granit vid namn Lyftet - en ankdamm  i utveckling av konstnären Bo Holmlund från Robertsfors. Var skulle denna stå om inte just på Möjligheternas Torg? I ankdammen?
 På Wikipedia fann jag följande;
Lyftet är ett resultat av en nordisk tävling juryn enhälligt (- har ni sett maken - hört maken?) - motiverade sitt val med att: Lyftet har ett spännande och fantasifullt formspråk. Skulpturen samlar med sin musikaliska lekfullhet krafterna i i torgets strama arbetsyta, kioskens starka form och effektpelarnas resning. ... den skulle ge torget en dimension utan att inverka på torget som fri yta. Fontänen som skulpturen står i äger dessutom ett jordnära och mänskligt uttryck.
När jag flyttade hit så tyckte jag detta var en annorlunda skulptur, rolig!  Speciell. Lite udda men....piggade upp, men ser du inte, sa någon då jag kommenterade den ... jo,  visst ser jag ...
Nu finns det de som ser denna skulptur som en skamfläck, en fallossymbol! På torget ... en stram arbetsyta ...
Jag tycker fortfarande den är speciell, och att den hette just Lyftet är ju bara bonus. På kanten till fontänen ligger det jag kallar "Ägget", tycker det hör till.
På sommaren finns bänkar utställda runt om "företeelsen" så då kan en sitta där och .. njuta.... kanske? Känna sig upp - Lyft?

Dagens ordspråk:

Det är inte det du ser, eller tror att du ser, det är hur och varför du ser det om du vill se det.?!-
 //undertecknat

Dagens bild 1;
Lyftet - med "Ägget" (min benämning) på kanten ..
Från Wikipedia

Dagens bild 2; 
Lyftet fick SAIK strumpa på sig  i vintras - den drogs av.
Från Wikipedia
Kultur - fin eller ful - stor eller liten - kort  eller lång -  Väck våra sinnen!




måndag 29 september 2014

"Itte no knussel. Marte Svennerud"

Jeg tar opp tråen fra forrige mandag 23/9 og fortsetter lystfyllt der jeg slapp;
Her kommer julenovellen som Barbra Ring skrev; 

Jeg leste den for lenge lenge siden i Leseboka mi som jeg hadde på skolen. Husker jeg var imponert av denna dama. 
Der jeg vokste opp på Setskog i Akershus fylke sa vi også "itte og je" 

Fortellinga/novellen har sitt sete i Buskerud et sted, du finner fylket på kartet  her:
www.sv.wikipedia.org/wiki/Buskerud_fylke

Direkte sitert fra novellen som jeg fant igjen på nettet:
www.historieboka.no
 Rik og barnlaus satt Marte Svennerud, landhandlersken, på Svennerud gård og holdt bygdas töyler  i si hand. 
 Kunne folk betale, inndrev Marte  Svennerud ubarmhjertig  like til siste öret. Kunne de ikke betale, slo hun en strek over  hele regnskapet. "Itte no knussel", sa Marte Svennerud. 
Så hendte det like under jul at lärer Hansen döde, og enka satt igen med sju uforsörgede  - i reine armoda.
Presten sendte liste runt for å få penger til begravelsen og til å betale husleia. Lista kom sjölsagt först til Marte Svennerud; den oppmerksomheten skyldte bygda henne.  Men videre kom den heller aldri.  
 Den gick tilbake  til presten med den påskrift:
 "Je bitaler itte no knussel Marte Svennerud".  
 Så lite knuslet som Marte Svennerud var, så  sparte hun alltid på d-en i Svennerud.
"Det der kunne bare en i bygda ha skrevet, og det er Marte Svennerud" sa  presten - han satte et komma etter bitaler.
Så lot Marte Svennerud spenne for, benka sin mektige person på baksetet, og fyllte hele sluffa med små og store poser fra butikken, og så kjörte hun på kondoleansevisitt  till lärer Hansens enke.
Hvis noen etter den visitt hade spurt lärer Hansens barn om hvordan det vakreste kvinnfolket i verda så ut, så ville de alle sammen ha forsikret  at hun hadde tre haker og små lyseblå öyne - sånn som Marte Svennerud.
Men lille julaftens morgen glei lärer Hansens enke i kjellertrappa, falt ned og slo seg så hun döde fra barneflokken noen timer etter.
Fortsettelse fölger om en uke ....


lördag 27 september 2014

Lördagstema Kappa

Till höger i menyen hittar du temadeltagare. Klicka och läs ;)

 Ingrid på Stenstugu, Livet efter 70, har anslutit till oss, Välkommen Ingrid!

Den dagen jag satte mina tema så hade jag just kommit på att jag inte haft någon vinterkappa på flera år.
Som tankesurr har en tendens att göra så dyker de upp lite varstans -

Min första riktiga kappa var av klassisk marinblå modell i ull, fodrat med det där blanka fina ni vet, som gör att kappan sveper över kroppen och faller vackert på! En fröjd att känna i välkläddhet!

Aningen hög krage med knapp, snygga ... vad heter det där på axlarna nu då .. hur som det var ettband/sjejf med knapp som gjorde axel/skuldra markeringen alldeles lagom.
Skärpt midjemarkör.
Den var minimalt klockad, inte midjan, men kappan alltså.
Enkel knäppning, två mindre på insidan, så kappans framstycke gick lite omlott i knäppningen med 6 stora knappar. Det gjorde att den satt väl på och inte glipade isär vid varje steg.

Jag hade också en sommarkappa som mycket ung, i ljusblå/grårutigt. Snygga knappar i samma färg minns jag men, den var inte alls min modell, köptes för att den var så snygg! I skylten, inte på. Impulsköp. Modell fyrkant, inget för mig.
Sålde den till bästisen. Som klädde i den förträffligt!

Nu kan Kappa vara mer än ytterplagg.

Gardinkappa. Ett tag hade jag kappor överallt i alla rum. Upphängd i kappa!
Sängkappa ser fint ut men, alltför damsamlande för mig och i vägen vid dammsugningen. Tjafs!

Jag ger mig ut på sök; min vän Wikipedia och jag vi möts ofta nu för tiden och se vad jag fann:

Kappa är i japansk mytologi och folklore ett släkte av vattenlevande små, men jättestarka troll - en sorts måttligt elaka demoner.
De älskar gurka. Familjer som hade en Kappa i sin närhet, skar sina  namn i gurkorna och kastade dem i flodvattnet. De fick då ett löfte av Kappan att inte ge sig på familjemedlemmarna. Kappavarelser ansågs amorösa av sig, därför var de speciellt farliga för kvinnor. De lämnade i bland sina vattendrag för att jag eller roa sig, de ansågs amorösa och var farliga för speciellt kvinnor.

Akutagawa Ryunosuke skrev en novell: Kappa. Där framgår att Kappa gillar sumobrottning. Kappa är listig, må vara det för att inte förlora.

I japansk konstsnideri finner vi En Kappa på musselskal ur Östasiatiska Museets Netsukesamling:

Bilden från Wikipedia

I grekiska alfabetet är K - Kappa den 10:e bokstaven.

I Piteå finns Smurfit  Kappa Kraftliner, ett baspapper som tillverkas av nyfiber  > wellpapp.
Luktar utåt!

Kappa, italiensk tillverkare av sportutrustning. Med varumärken som Kappa, Robe di Kappa, Jesus Jeans, Superga, K-way. Av naturliga skäl har jag inte någon erfarenhet med dessa märken.


Lancia Kappa finns 
Bilden från Wikipedia

Förresten; har du haft hål i (häl)- kappan nån gång? Eller deltagit i matematiktävlingen Kappa?


  Tack för mig och mina  tema i september, tack också för allas inlägg och icke minst kommentarerna, hos var och en av oss. 
Jag lämnar över rodret till ... vem?

tisdag 23 september 2014

Toves tisdag - Dagens


Förra veckans bild med fråga: Ser du? Jag ser....
Anki såg, fågel med stor näbb, gubbe med smalt ansikte och skägg. En ängel med stora vingar, kanske en galjonsfigur, ett troll, en stor krabbklo. Bosse ser gubben med  lång haka, gubben ser  trött ut, svårt se om han har blanka  ögon. Arvid o Lydia tycker det är  spännande med bilder. Anne-Christine ser en uggla med stora ögon o mun.
En bild är ofta mer än en bild.

Dagens Läge:
AF, bl. a

Frostig morgon. Den andra i ordningen. Snö i Kiruna igår. Eller var det redan i söndags? Varning  för halka på E4:an mellan Skellefteå och Umeå, snö? Vinter?

Dagens reflektion:

Broddar!? Vilken modell ska jag satsa på i år? Har testat flera. Alla sliter jag ut. Betyder det att broddarna är dåliga eller går jag för mycket? Fel teknik? Fel underlag? Borde jag stanna inomhus?
Hur som så är det ett evigt ta på och av. Motion bara det. I början går det  trögt, när säsongen är över så märker jag det knappt. Lite lurigt är det och inte helt ofarligt heller, i våras stöp jag åt sidan och bröt höger handled. Det är nog det som menas med spänning i vardagen?

Dagens ordspråk:
Om kvinnorna verkligen har en sådan intuition, varför alla dessa frågor ....
Felix Alvo

Dagens bild, utan fråga:
Denna bilden har jag från FB.




måndag 22 september 2014

Barbra Ring i dag ... fortsettelse fölger...

Av og til  har jeg  lyst til å skrive på norsk.
I dag fölger jeg min norske lyst;

Barbra Ring ble fött 1870 i Drammen, Norge. Hun döde i Oslo 1955.

Bedre en time i Drammen, enn en dram (drink,snaps,grogg) i timen ble det sagt, men det har ikke noe med B. Ring å gjöre så vidt jeg vet.
Det datt bare ned i min norske del av hjernen min.
Kloke ord!
Jeg mener  det med en time i ...

Hun var gift to ganger.
Ikke så dumt. skjönner du, hvis kjärligheten ikke rekker hele livet.
Mor ble hun med sin förste mann.
Hun skrev mange böker, barneböker og voksenböker.

I "Nytt norsk forfatterleksikon" karakteriseres hennes forfatterskap for voksne som "en lang rekke  romaner og fortellinger fra östnorsk storgårdsliv, de fleste uten varig verdi"
Kortsiktig tenkt synes jeg nå etterpå.

I "Store Norske Leksikon's" fordypningsartikkel finner vi att "forfatterskapet hennes er ujevnt, men att de beste er både gripende og troverdige psykologisk sett og intressante på  grund av sine formeksperimenter"
Mer verdi i dette vil jeg si.

Dagens bloggeri er også en variant på formeksperiment som jeg tenker på det hele.

Hun var også styremedlem (ledamot) i Den Norske Forfatterforening.
Litterturkritiker var hun fra  1909 i Nationen.

Jeg kikket litt i den avisen på nettet:
www.nationen.no.
Jeg leita etter litterturkritker i dag, men det fant jeg ikke!


Neste mandag skriver jeg om Marte Svennerud.
Barbra Rings verdifulle  julenovelle.

söndag 21 september 2014

Blogg Bloggare Bloggast

Denna söndag ska jag hylla bloggens existens till skyarna!

Nära himlen alltså .. mångfald
till kreativitet, till unikt existensberättigande, till glädje, till nytta, till kunskap, till ögats fröjd, till sinnets vara och varaktighet, till ångestdämpare, till uppvaknande, till tröst.
Till - varo.
Vem vi är, var vi kommer ifrån, till vad vi är på väg ... spelar ingen roll. Språket har vi ju ... jordnära, flygande, svävande realistisk. Kläm till med en dröm!

Läs kritisk, sa min svenskalärare i Värmland. Skriv kritisk sa min norskalärare  i Norge.
Skriv inte mer än du behöver, skriv kort, skriv bra grammatik och tänk på vad du uttrycker.

Ta en bloggvila, ta den tid det tar. Når så behövs.
Skit i bloggen om så behövs.
Komplement i mitt liv är bloggen, blogg som är en slags dagbok, ett kåseri. Ett skriv, en berättelse, en bild ... ett meddelarforum.
Av och på-knappen reglerar flödet.

Bloggtorka talas det om; jag funderar: Är bloggen ett måste, ett beroende, ja, då är ju inte torkan behaglig.
Bloggångest.
Nej, det hoppas jag då inte.

Skål i saft och eller vatten, eller vad du vill fylla glaset med om du vill fylla det alls ...
Kommer på Jacobs Stege, klättrar upp och höjer mitt glas mot himlen .. skål ta mig fan ...





lördag 20 september 2014

Lördagstema Knas

Det är helt knas hur fort tiden går, och temat är Knas denna lördag.

Övriga temabloggare hittar du under temabloggare t. h i menyn.
Besök dem gärna och se vad de bjuder på i detta knas -iga tema som jag hittat på.

Verkligen knas! Galenskap. Något vajsing med fantasin, som kommer på det ens. Lite kajko är det allt.
Nå ja, lite knäpp får en ju vara. Prillig. Det blir roligare då.

Om jag gjort något knas; jo, då lite ding är jag allt. Mycket ding. Gott om ding.
Men just nu kommer jag inte på något, så korkat!
Moa, farmorsjäntan ni vet kallade mig knasboll under en tid, och det förekommer även ibland fortfarande.

Nils Ohlson, Gunnas 'Knas' LIndkvist och Carl-Gustaf Lindstedt bildade revygruppen Tre Knas. Knas herrarna var verksamma i Casinorevyn 1946 (?) - 1961 tillsammans med Gösta Bernhard.
Knas kul var Carl-Gustaf.

Med mankemang avslutar jag småtokigt ...









fredag 19 september 2014

Brevet

Kära god vän Beata Friwolter.

Först tack för dina rader som kom för ett tag sedan.
Jag har haft att göra och inte varit så skrivkry senaste tiden.

Ladugården tar sitt av min vardag och mannen min han har också fullt upp.

Kossorna ska mjölkas två gånger om dagen.
Jag tar morgon. Han kvällen.
Det är ett evigt ut och in och dra i spenarna.
Glad är jag naturligtvis över deras sprängfyllda juver. Smör, ost och mjölken då förstås, ska på bordet. Det är som en cirkel det där.

Så kommer det ju grisar. En av suggorna fick 7 kultingar, låg i hjäl två av dom.
Kossorna får ju också kalvar som bekant.

Hästen våran får inget avkom här på gården, men i granngårdarna fröjdar hagarna med föl.
En spänstig en, våran häst, ynglar fritt och anses bäst i klassen avelshäst.
Det är mannen min som leder hästen till uppdragen. De har ju en viss gemenskap i avelsfrågan de där två.
En gång lurade jag mannen min och gick iväg med hästen.
Grannbonden var tveksam, men jag stod på mig, finare föl har inte avlats här i socknen. Men det är det ju bara jag som tycker. Det tiskades och viskades , men mannen min  är av den goda sorten, tack för det, han flinade och drog sig i skägget och undrade om jag villa ta avverkningen i skogen till vintern - också.

Ston, kon, suggorna med flera samt kvinnorna får stå för resten av livet. Nu var jag naturligtvis orättvis. Den har sin gång, rättvisan.

Baka brödet gör jag ju själv. Dega mig hit och dega mig dit, knådvalsen fastnar i halsen, men  slit-tårarna som blandar ut degen gör brödet luftigt och gott, mannen min säger så, fast han vet ju inget om slit-tårarna!

Matt-tvätten gick svint i år nere i bäcken. Nya skrubb-borsten är bra, men den gör ju inte jobbet själv.

Att jag inte längre kan yngla som förut är en gåva från Gud själv. Kroppen min vilar upp sig, men det är endast på det området.

Nu ska bordet dukas, soppkoken luktar klart.
Imorgon blir det fläsklägg och rotmos.
Vi har folk inne för höbärgningen, de äter som få, så det fick bli en extra brödbak i veckan här.

I mitt ansiktes svett  hälsar jag Dig allt gott för dagen och för framtiden!

Hälsningar
Amalia Frusterud

torsdag 18 september 2014

Motiv kvinnor - hon står ju bara där

Anne-Christine, tredje kvinnan i kvinnomotiv - hon står ju bara där
Hon är verksam  bl.a på sin blogg ... glad tant
 http://tantglad.bloggo.nu

Vilar i vackra värma höstfärger - en ljust blå septemberdröm

Bilden tillhör Anne-Christine.



tisdag 16 september 2014

Toves tisdag - Dagens

Förra veckans bild med fråga: Ser du ansiktet? Ser du jordklotet? Mormor -  inte min alltså - har fantasi så hon ser ansiktet och jordklotet i den. Det är smukt som dansken säger!
Viola ser ett hav, bränningar slår mot kustremsan.
Gunilla är den mest jordade av oss för hon såg en väg och en cykel, det känns tryggt.
Veiken ser att bilden ligger, och kan ana horisonten! Mitt jordklot! a
Musikanta lutar åt Veikens seende, men bekräftar att med fantasi kan man se lite vad som helst ...
Skrivmoster, som vid avsyningen var trött,  tyckte sig se en uggla och en liten vit nalle, det passar in på mitt ansikte - det jag såg i bilden alltså. Jag fann också ugglan, men så flög den i väg.
I mitttankerum skulle titta några gånger till, men hon har inte återkommit i frågan så hon får se vad hon vill. I dagens bild från 2 september såg hon svallande hår!
Det finns också en stupbrant slät bergvägg. Vi ser i syner!

Dagens läge:
I fönstret.

Ska se ut genom det och se vad jag ser.  Inte vad jag tror  mig se utan det jag ser.
Ser jag inget så får jag göra något annat. Putsa de kanske?

Dagens reflektion:

Mormor sa att fönstren var hemmets spegel.  Nu har jag en i badrummet och en i hallen, så det räcker ju i och för sig. Speglandet har miskat i det här hemmet.
Hon hade något själsligt för sig också med dessa spegelfönster, men jag undrar hur hon tänkte där?
En blank själ? Klar i skallen?
Ögonen var själens spegel  sa hon också.
Blanka ögon är antingen täcken på feber eller galen förälskelse.


Dagens ordspråk: 
Tänk på många saker, men gör en sak i taget.
William Shakespeare

Dagens bild med fråga; 
Ser du? Jag ser ...





måndag 15 september 2014

I dag är en annan tid ...



Sverige är sig inte likt. Sverige är i förändring.  Det är det ju nästan varje dag i och för sig, skillnaden är att det har varit val, det är det ju inte varje dag.
Nya samarbetsformer ska gjutas. Några kommer när andra går.
Flera gick till vallokaler och röstade i går.

Alla som kom till SVT efter valet fick först gå om sminket innan de släpptes fram i kameraljuset.

För mig privat är det också förändring. Sista åren har den förändringen pågått. Nu är jag i en annan situation. Jag ska samarbeta med andra krafter på arbetsmarknaden.

Mina trumstickeben, mitt engagement, min kunskap och inlevelseförmåga, min vilja till det goda, att ligga steget före, till kvalité, min förmåga att organisera, strukturera, mitt hjärta och min hjärna framför allt och händer ska syssla med mindre krävande saker.

Mitt jobb som undersköterska i alla former av äldreomsorg och de sista åren som Personlig Assistent är nu avslutat. Det sista året inte i arbete.
Med flaggan i topp!

Stolt - jävligt stolt!
Det blev drygt 37 år.

#Skryter jag? Ja, det gör jag. 
Kåren förtjänar det!

Jag är på väg till Arbetsförmedlingen i dag och anmäla mig arbetslös.

Ska bara inom sminket först.


söndag 14 september 2014

Rösträtt

Har fräschat upp mig - nyskrubbad, lagom finklädd, röstklar.

Med mig har jag mitt ursprung, min nutid och framtiden.
Och -  jag är ju inte precis ensam heller.

lördag 13 september 2014

Lördagstema Kudde

I dag skriver vi om Kudde.
Övriga som skriver tema finns på höger sida en bit ner.
Besök de också så kommer tema till sin rätt!
Nästa veckas tema: Knas

 Huvudet på kudden. Skönt!
Vända den varma kudden så den blir sval mot kinden. Ljuvligt!
Kudden i ryggen. Underbart!
Kuddarna som stöd för min brutna handled. Sovbart!

Kudden jag satt på för att se då jag började köra bil. Praktisk att se. Fantastisk!
Kudde under knä. Gott!
Kudde under fötterna för högläge. Nyttigt!
Så finns det de som vill ha en kudde i knä när de sitter.

 Kudden ett utmärkt hjälpmedel att bädda skönt för sjuka kroppar; avlasta, stödja så sidoläget blev stabilt. En arm fick vila.
En strokedrabbat meddelade i en bok om sitt öde, att kuddar blivit så viktiga, konsten att få sova gott låg helt enkelt i hur kuddarna låg och att de var många.

En mycket gammal dam hade haft från hon var barn en särskild lördagskudde.
För att det inte skulle glömmas bort fick den en hängplats över sängen: Bädda in denna på lördagar. Tas bort på söndag. Där stod också: Ska med då jag ska bort.


        Mina värdefulla kuddar
Kudde i örngott, min finaste ... julklapp  för något år sedan.

Min farmor var också världens bästa. På ett uttjänt gammalt draperi broderade hon på frihand dessa kvinnor:

De låg i den "brudkista" hon rustade mig med.
De har prydd soffor, fåtöljer, sängar och som x:a kudde vid övernattning.
Nu är de så slitna så de ska bara ses!

Farmor flitiga syhänder ser jag för mig när som helst, på slutet skrynkliga, blodådriga och vackra.
Verksamma, snälla händer.
 

Liten tjej kom med denna fina broderade kudden ..
          Mina läckra, vackra, tjusiga, stiliga blivande kuddar
 De har haft röd och svart ram och hängde på vägg i min förra bostad, nu räcker inte väggarna till, så de får nytt liv ...





                                                                                                               

torsdag 11 september 2014

Motiv kvinnor - hon står ju bara där

Sandra, kvinna två i  motiv kvinnor
  hon står ju bara där - "aktivt stående"
Bilden tillhör  Sandra Holmgren, verksam i Örebro

onsdag 10 september 2014

Berättelse- Rasselblad om kvinnorumpor

Rasselblad var en gammal sjöbuse, en bondlurk, en vagabond, en levnadskonstnär.
Han var som han var och visst är det skönt med dessa som är så ...
Han var så stilig i sin ungdom, bilden på byrån talade tydligt.

Rasselblad hette inte Rasselblad egentligen. Han hade en historia som troligen inte var helt sann, enligt honom själv.

Vid hans dödsbädd dök de upp, ett antal av blandat kön, hur de kom  dit vet ingen.

Han berättade med stolthet i rösten att barn var inget för honom, men han hade flera stycken!
Kavata kvinnor är vad det handlar om, sa han, syftade troligen på det antal barn som dök upp.
Innan dödsbädden alltså.

Rasselblad hade en del besvärande hårväxt i öron, näsa, och ögonbrynen i tillägg till skägget.
Dessa skulle ansas en gång om året, inför sommaren.
Dessa ansande ögonblick

- Det blir lite trist i år, säger Rasselblad
- Trist?
- Det är det här med nya bestämmelserna om lämplig klädsel för sommarpersonalen.
Nu får de inte ha så korta shorts och för små linnen på sig ... men keps går bra!
 Det är synd, mitt stora nöje att få se fina äppelrumper - nu får jag hålla tillgodo med de vanliga päronrumporna som jag ser jämt!
Man behöver lite goda utsikter på gamla dar.

Det fina med Rasselblad var att han hade stil på sådana saker.
Han sa som han kände, inget tillgjort, inga gliringar eller anspelningar på "gubbsnusk", tjyvnyp eller fula knep.

"En skönt svängande kvinnobak
gör livet till en enkel sak ..."
enligt Rasselblad




tisdag 9 september 2014

Toves tisdag - Dagens

Förra veckans bild med fråga: Ser du ansiktet? Svar: Anki såg det. Spanaren såg en dödskalle. Alltså finns det  ett ansikte och en dödskalle.
Ser du bussen? Ingen såg bussen. 
 :)
Det fanns heller ingen med tanke på busslinjerna jag skrev om. Men Spanaren såg en ratt så då kommer nog bussen snart. 
Tack för svaren!

Dagens Läge:
Marknivå.

Rörelseapparaten ska röra sig är tanken.
Fötterna stadig på marken. Tänkte sträcka på mig. Trycka ner med mina 4 kilos stavar.
Spänstigt Olberg :-)

Dagens reflektion:

Det finns ett torg här i stan. 
Möjligheternas Torg. 
Där finns en Big Smajl Hamburgerbar med utesittarplatser i allafall sommartid. 
Samt tre vagnar med fritt stående försäljning av hamburgers.
De står efter varan, så de är lätta att hitta.

Det känns så bra med möjligheter. Känns så fritt liksom.

Dagens ordspråk:
Frihet, en av fantasins dyrbaraste ägodelar.
Ambrose Bierce


Dagens bild med fråga:

Ser du ansikten? Ser du jordklotet?










söndag 7 september 2014

Septembervernisage


Jag har öppnat min sensommarateljé  på terrassen för andra dagen  i rad ... solen lyser ju och varmen värmer.

Målarglädjen överstiger hindret att jag faktisk inte kan på riktigt -







Denna målade jag igår. . jag skvätte och knivade  och duttade på svart uppspänd duk.
Signaturen hamnade  som jag först tänkt, men  ... jag har inte bestämt mig än ....
I går fanns inte någon titel, men jag började läsa Marianne Fredrikssons "Paradisets barn" som börjar med Eva bok.
Innan insomnandet så lättade jag på trycket. Det var då jag såg det:
Ormen i paradiset.










Nej, det blev mindre orm här .... eller ....











"Fyra hängare"

Målade för en tid sedan

Detta var den första jag gjorde
                           Dagens; när jag nu ser den  så ser jag ju ansiktet som formas också


Blå dröm













                                           










lördag 6 september 2014

Lördagstema Kartong

Välkommen till Lördagstema efter sommarlovet!
Mina temabloggvänner hittar du längst ut till höger.

Kompositör för septemberteman är jag
13/9 Kudde
20/9 Knas
27/9 Kappa

Tema 6/9 uppstod som sko i kartongen -
Skokartongen.

Jag tog en tid bort all kartongemballage i affären, tycker det är onödigt dra hem det som ändå ska slängas = återvinning.
Ett slags minimotstånd på slösande av energi mm - ja, ni vet!
Efter en del samtal med affären om deras lagerplats osv - så har jag tydligen resignerad. Jag bär hem kartonger numera.
Sedan bär jag de till återvinningen.
Om jag inte spar dom till vettigt bruk.

Som  att lägga brev i, de med rött snöre omkring. Foton. Skatter. Skrivhäften.


Faktasök på Wikipedia:
En kartongs ytvikt överstiger 170 gram per kvadratmeter. Papp har en större ytvikt än 400 gram per kvadratmeter.
Sällan tänker jag på detta. Aldrig, när jag tänker efter.

På pappersbruket i samhället Åmotfors i Värmland där jag bodde några år, tillverkades mycket pappersmassa, blekt, oblekt.
Kommer i håg doften. Följde vindens riktning och var till vissa tider olidlig, men det gav många arbetstillfällen, och att ha upplevd brukssamhället ger troligen perspektiv på kartong ....

Läser in mer fakta:
Nyfiber eller returfiber ...kemisk tillverkning, sulfit-eller sulfatmassa.
Mekanisk tillverkning, bestruken eller obestruken  yta - det var intressant - vit eller brun baksida, jaså jaha ja.
Fiberskikten kan vara ett eller flera.... kraftliner kallas ett av skikten - de andra står det inget om....

Material:
FBB -falskartong av nyfiber av mekanisk massa, mycket stark.

SBB - solidkartong - det må vara en solid kartong - byggs upp av blekt kemisk massa och ger utmärkt bildåtergivning - fotopapper ...

WLC - bestruken returfiberlådå- eller kapsel. Kapsel, det visste jag inte.
En lågprisvariant, en lågstyrkevariant, och den är lågpresterande även hygienisk.
Det där blev inte helt rätt, den uppfyller inte alla hygienkrav.
Ja ja, så kan det ju vara - ?

Svenska Akademins ordlista:
Benämningen kartong används också ofta för papplåda eller kapsel. Kartong kan alltså vara antingen en låda(behållare) eller ett material.

Den bästa kartongen jag vet är den som innehåller böcker. Inuti kartongen alltså.
Och äggkartongen icke att förglömma! Proteinrikt. Hygienisk.

Innehållet i denna kartonglåda  gav ordning -
den är nog av den bestru
kna typen
Faktasök igen:
Kartonage: Limbunden bok med pärmar av tjock kartong.
Igelkottens elegans i i kartonnage; den är bestruken och har förmodligen kraftliner.

Kapaskiva: 1957 började skivan säljas av Monsanto under varumärket Fome-Cor.
Onödigt vetande, men har jag satt tema så har jag. Det är en lätt hård skiva med en kärna av polystyren, ytskikt av kartong. Här flödar storlekar, tjocklekar och färger. Utmärkt är att montera bilder på kapaskivan och att bygga arkitekturmodeller! Ett vanligt medium för presentation  bland arkitekter och designer.

Där gick det upp ett ljus för mig; Färger på kartonger är alltså kapaskiva.

Wellpapp: från tyska welle; våg, vågig papp med pålimmat papper på båda sider, liner/planskikt. Bra att göra lådor av, den är stötdäpande och väl ägnat för förpackning.
FCT-värde anger dess förmåga att klara ett plantryck. Det mäter flutingens styrka - förmåga att motstå hop-pressningen. Återvinningsbar till 100%.
Bilden är från Wikipedia - 
kuriosa om wellpapp:
För 14 år sedan återvanns i Norge 90% av all wellpapp.

Pappskalle.
Wellpappvågor.







fredag 5 september 2014

Den stulna jordgubben


Jag är på mormors hytte på Spikkestad (Norge) Om vi följde branta stigen från höjden och ner på Hyggenlandet kom vi nära Drammensfjorden.
Långa och många rader med jordgubbsodling!
Hyggenbär är goda bär, och äts av många norrmän.

Denna sommar skulle jag och syster min sommarjobba med jordgubbsplock. Solbrända ryggar, less på jordgubbar och tempo kännetecknar denna sysselsättning.
Men vad gör en inte för att få lite fickpengar? De fick en inte om en inte jobbade för dom.
9 år skulle fylla 10 i augusti.

Vi var ett gäng förhållandevis stillsamma tjejer, hade roligt åt allt och livet var lekfullt, fniss, sång och skratt.
Vi var bara sommarkompisar, stugområdet var stort där uppe på berget.
Ett eldorado!Spännande.

Vi går längs med jordgubbsraderna, passerar flera stycken.
Gud så goda de ser ut! Det vattnas i munnen, att jag på måndag får smaka känns som en evighet.
Det är bara lördag.
Så kommer vi till sista landet, det ligger lite avskild från de andra, en skogsglänta skiljer, och vägen går lite högre upp.

Plötsligt hoppar jag ner, och kniper av den närmaste jordgubben. Den finns i min hand och jag ska stoppa den i munnen.

Då knakar det i kvistar och en man tar raska kliv över raderna och tar tag i min arm.

Jag är nära att kissa ner mig. Rodnaden i ansiktet bränner, och tårarna svämmar över.
Tjejgänget står stumma.

 -Du får följa med upp till gården.
Det visade sig vara den gård vi skulle jobba på!

Jag fick uppge namn, vem min far var, fick avlägga löfte att berätta  för han, och ta honom med dagen efter.
En lensman (lokalpolisen) skulle möta upp också!!

Gårdarna hade sådana problem med stölder så de skulle nu få slut på eländet!

Jag gick hem utan de andra, berättade för far min, och dagen efter möttes vi på gården.
Jag bad om ursäkt, lovade på heder och samvete att inte stjäla mer!
"Husarrest" en vecka, kvällstid, det var min fars straff.

Lensmannen var med och det blev en notering, men allt var klart med detta.
Och jag fick jobba!
Åt inte en enda jordgubbe den sommaren.

Om jag bara skämdes? Inte då!
Besviken över att inte hinna äta upp jordgubben .....





torsdag 4 september 2014

Tvätt

Tvätt - du ger mig så mycket - först få smutsa ner mig -
Så få slänga i korgen -
flytta över till påsen för vidarebefordran till tvättstugan -
tvättmedel ska med. 
Detaljerna , fördela den redan sorterade tvätten i respektive maskin - minsann tre stycken!
Dosera tvättmedel. Programmera, trycka på knapparna.
Så uppstår det ljuvliga surret och så fascinerande när det rullar runt där inne. Så härligt att det finns glas så en kan se in!

En gång satte jag mig ner på golvet och tittade rakt in i snurret, väl ägnad för en stunds meditation. Mindful blir en vare sig en vill eller inte - du är i stunden här och nu!! Andningen sköter sig själv. 

Bovärden kom in den gången:   
- Jaså, sitter du här? - Jag sitter här och njuter, svarar jag.
- Ja ha ja .... han tassade ut igen ... 
Ibland får en bjuda på sig själv.

Så kommer utplocket ur maskinerna. 
Skaka, sträcka, in i tumlaren för skrynkelbefriande och heltork av handukar. Ja, jag använder tumlarn endast för det!

För att inte tala om processen i mangeln!
Godaste ovanifrånkommande makt, det är så ljuvligt! 
Placera plaggen, sedan släta ut!
Sätta i gång och höra dunket.

Så kommer själva hängandet!
Ute på terrassen vid fint väder, och innomhus vid fulväder. 
Brusa Högre Lilla Å ....

Avslutningen, att vika, eventuellt stryka som är utmärkt till musik, cd bok eller tv-program. 
Och slutligen in i skåp, garderober och lådor!
Åh strykjärn och strykbräda, jazzigt befriande få stå där. När ångan puffar ut och det blir så läckert! Opera Ernman! 

Börja om från början .... igen. Ödessymfonien!

I dag blev politiker både tvättade och manglade ... skrynkelbefriaren vägrade dock fungera ....
Ja, jag släppte i media också ....  
Känn doften!                                                                                                                    



Om du trodde du skulle få se ordningen i mina skåp  och lådor ...
Nej, vet du vad !

tisdag 2 september 2014

Toves tisdag - Dagens


Bilden fotade jag av från Kommunals fickalmanacka från 2012.
Vaknade i morse med en idé.
Nej, det gjorde jag inte, jag somnade i går med en idé. Att på tisdagar ha en *serie* här på bloggen. Tror mig vara påverkad av något(n) - idépåverkad alltså.

Så kläckt så i gång.

Beskriver läget mellan flaggstång och källare vilket är min position för dagen.
Eftersom jag bor på 3.e våningen så är det en bit uppåt och neråt. Gott om plats med andra ord.

Dagens Läge: 
Flaggstång

Flaggstångsknoppsförgyllare.

Begreppet är inte mitt, jag fick det berättad för mig.
Ett drömyrke?

Dagens reflektion:

Busslinjerna är utökade här i min stad. Det uppstår lite villervalla för alla förare är inte "på linjen" - Linus ni vet - så det kan uppstå förseningar, och vid fler  tillfällen har passagerarna fått hjälpa till med var svänga, var hållplatsen är och sådant.
Aktiv bussresa.

En dag så fick föraren hjälp av en annan förare för att lära sig linjen - det gick inte så bra. De visste inte någon av dem. Den som skulle till flygbussen den dagen kom inte i tid.

Min bloggvän Fredriksson  www.elinorfredriksson.hoi.se
beskrev på sin blogg för någon dag sedan att i stan har A- laget en funktion att hänvisa vilsna bussåkare som inte hittar hållplatsen.
Delaktighet är ju en samhällsparoll.

På så vis rör det på sig nu om dagarna i busslivet. Busliv.
Bus(s)-igt.

Dagens ordspråk:
En bankman är en person som lånar ut sitt paraply när solen skiner och vill ha tillbaks det när det regnar. 
Mark  Twain.

Dagens bild med fråga: 

Ser du ansiktet? Ser du bussen?

måndag 1 september 2014

Systempåsen

Han tittar på mig.
Förvirrad.
Det är kallt, glashalt under snön. Systempåsen är inte helt tömd.
En del av innehållet finns i mannen.

Han är full. Berusad. Påverkad. Onykter.
Jag går fram och frågar  hur det går?
- Ser du dåligt?
- Ska jag hjälpa dig upp?

Han sitter med benen under sig. Han har inga byxor uppdragna över ädla delar.
- Fan jag skulle ju bara pissa ....
- Det är för kallt att sitta kvar, säger jag.
- Full är jag, men inte dum, säger han. Jag tar mig inte upp.
- Fast dumt att bli full innan jag kom hem, säger han och tittar ner över sitt misslyckande.

Han sitter en bit uppe i slänten i en brant nerförsbacke.
Jag vet inte hur detta ska gå för han är lång - och ranglig.

- Du får blunda, säger han.
 Ok, jag ska bara se till att jag står stadig, så får du ta tag i mig.
Han får min ena stav att ta fatt i som stöd upp.
- Du borde ha stavar som .... , han är aggressiv i rösten.
- Det har du rätt i, och du borde inte .... börjar jag ...

Det ser ut som ilskan gör sitt till att han tar i!
- Blunda!
Jag blundar såklart.
Det gör det så besvärligt så jag känner mig smått onykter jag med.

Efter flera försök så är han såpass på benen att han kan dra upp sina byxor.
- Färdig!

Det är då det blir lite ovisst på riktigt, han ser ut att ha glömt sin systempåse.
Ska jag eller ska jag inte påminna?
Påsen ligger strategisk en bit uppe i slänten.
Om inte han ska ramla igen blir det jag som ....
Fördel: Jag behöver inte blunda.

Efter ett raskt genomtänk kring det egna valet med mera, så säger jag:
- Men, har du inte glömt något?
- Trodde inte du skulle säga något, svarar han till min förvåning!

Jag hämtar påsen och räcker den åt honom.
- Tack damen!

Han lunkar iväg åt sitt håll och jag åt mitt.




Nobel nåbel helg

Jag satt med filtvirken som jag fick lägga i från mig då intresset på skärmen fångade in mig. Det blev inte många varv kan jag säga. Nobel...